Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mekerbrännare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1469
Mekerbrännare—Melanesien
1470
Fil. Världsåskådning, som vill
förklara alla företeelser ss. resultat
av strängt orsaksmässigt 1.
kau-salt betingade rörelseprocesser.
Inom den grekiska filosofin
representerar atomistiken konsekvent
en sådan strävan. Cartesius, en av
de första märkesmännen för M. i
nyare tid, ville förklara ej blott
den oorganiska, utan ock den
organiska världens företeelser ss. rena
rörelseprocesser hos materien,
utan inblandning av en särskild
s. k. livskraft. Samma stränga
form av M. återfinnes hos
Spi-noza, Hoppes, de Lamettrie och
vissa andra representanter för
fransk upplysningsfilosofi,
ävensom under 1800- och 1900-t.,
åtminstone ss. en heuristisk
princip 1. forskningsregel, såväl hos
många filosofer, t. ex. F. A.
Lange, som fysiologer. Med
särskild hänsyn till
livsföreteelserna, alltså ur biologisk synpunkt,
betecknas motsatsen till M.
ss. vitalism (se d. o.). Ur
allmänt filosofisk synpunkt
kallas motsatsen teleologi (se
d. o.). Redan hos Platon samt i
nyare tid bl. a. hos Leibniz, Kant
och Lotze möta oss försök att
förena M. med teleologiska
synpunkter. I överförd mening talar man
ock om M. på det andliga
området. Så betecknas t. ex. den av
Herbart utformade teorin för
föreställningsförloppets processer
ss. mekanisk, enär han jämför
dem med rörelseförlopp. —
Tekn. En maskins inre
sammansättning ; den del av handeldvapen
1. artilleripjäser, varmed loppets
bakre del slutes (se ill. till
Handeldvapen sp. 389—390
nederst samt till Kanon sp.
514).
Me’kerbrännare, i kemiska
laboratorier ofta använd,
förbättrad typ av Bunsenbrännare (se
d. o.), med upptill utvidgat och av
ett trådnät täckt brännarrör.
Me’kka, se M e c k a.
Mekne’s, M ek i ne’ s,
Me-q u i n e’ z, stad i Marocko, v. om
Fes, sultanens sommarresidens.
Järnväg till Fes och Rabat.
38,000 inv.
Me-kong, flod i Bortre Indien,
upprinner i Tibet, bildar under
en del av sitt lopp gräns mellan
Siarn och Franska Indo-Kina samt
utfaller med stort delta i
Syd-kinesiska sjön. 4,500 km.
Meko’nium (av grek. me’kon,
vallmo). 1. Se B a r n b e c k. — 2.
Namn på opium.
Me’ktild, se M e c h t i 1 d.
Me’la, P o m p o n i u s, d. omkr.
50 e. Kr., romersk geografisk
författare, som även meddelade
notiser om Skandinavien.
Melafy’r (av grek. me’las,
svart), basalt (se d. o.), äldre än
tertiärtiden.
Melaleu’ca, se K a j e p u t
-olja.
Melampyri’t, detsamma som
dulcit.
Melampy’rum, växtsläkte
(fam. Scropliularia’ceae). Flera
artei’ förekomma på ängs- och
skogsmark i Sverige, ss. M.
ne-moro’sum, natt och dag,
svenska soldaten, ört med
höggula blommor innanför stora,
vanl. violetta högblad, och M.
prate’nse, kovall, med
blekgula blommor i vecken av
örtbladen.
Mela’nchton, se M e 1 a n k
-ton.
Mela’nder, Peter, se
Holz-a p p e 1.
Melane’sien, ”de svartas öar”,
s.v. delen av Oceanien. Till M.
räknas Bismarcksarkipelagen,
Salo-monöarna, Santa Cruzöarna, Nya
Hebriderna, Loyaltyöarna, Nya
Kaledonien och Fijiöarna (ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
