Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mélange ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1473
Mélange—Melanosarkom
1474
rat sin betydelse som stridsvapen.
Husgeråden förfärdigas av trä 1.
bambu och utgöras delvis även av
kokosskal och kalebasser. Keramik
förekommer endast sporadiskt,
främst hos Motustammen på Nya
Guineas kust. På Fiji har man
lärt sig glasera lerkärl.
Framträdande drag i M:s religion äro
an-kult och hemliga förbund bland
männen. Vid dessas ceremonier
användas ofta masker; märkliga
äro de snidade och målade
trämaskerna i n.v. Nya Irland samt
M:s snidade förfädersbilder.
Mélange [-la’ijj], fr.,
blandning.
Melanfsm (av grek. meTas,
svart), abnorm rikedom på brunt
1. svart pigment, m e 1 a n i’ n, i
huden hos djur. Jfr Albinism.
Melani’t, se
Granatmineral sp. 1447.
Melankoli’ (av grek. me’las,
svart, och kole’, galla), svårmod.
Jfr Sinnessjukdomar. —
M elanko’liker, person, som
lider av melankoli. — Adj.: m e
-1 a n k o’ 1 i s k.
Mela’nkton, M e 1 a n c h t o n,
P h i 1 i p p, f. 1497, d. 1560, tysk
evangelisk universitets- och
kyrkomän, Luthers närmaste
medhjälpare, systerdotterson till
Reuch-lin. M., som tidigt visade en
sällsynt studiebegåvning, blev redan
vid 21 års ålder prof, i
grekiska i Wittenberg. Där knöt
han från början ett varmt
vänskapsförbund med Luther och
övergick snart också till
teologiska fakulteten. Ss.
universitetslärare på vitt skilda områden
och ss. medarbetare i den
kyrkliga reformen utförde M. ett
särdeles omfattande och
betydelsefullt arbete, vilket förskaffat
honom hedersnamnet praece’ptor
Germa’niae (Tysklands lärare).
Genom honom bragtes humanism
Philipp Melankton. Kopparstick av
Al-brecht Dürer.
och reformation i närmare
beröring med varandra. M. har bl. a.
betytt mycket för den följande
tidens utgestaltning av den
lärda skolan i de lutherska
länderna (jfr Humanismen sp.
9S6). Ss. teolog ägde M.
förmågan att i kort och enkel form ge
uttryck åt de högsta tankar.
Berömt är i detta hänseende hans
dogmatiska arbete Lo’ci
commu’-nes (1521; flera uppl.), likaså
den väsentligen av honom
författade augsburgska bekännelsen (se
Reformationen). Däremot
ägde han ej Luthers
ursprungs-friska originalitet och personliga
oförskräckthet. Hans benägenhet
för närmande ej blott till de
reformerta utan ock i viss mån till den
romerska kyrkan ådrog honom
efter Luthers död, då han skulle
överta rollen ss. ledare, häftigt
motstånd från de stränga
lutheranerna, vilket förbittrade hans
sista levnadsår.
Melanosarko’m (av grek, me’-
47. — L e x. VII. Tr. 12. 12. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
