Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meru ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1527
Mesen—Meso-
1528
400 arter, de flesta i Syd-Afrika.
M. äro örter 1. halvbuskar, ofta
av egendomlig form och med
suc-kulenta blad. M. cristalli’num
m. fl. arter äro klädda med
saftiga hår, som påminna om
iskristaller, och odlas därför under
namnet isplantor 1.
isblommor som prydnadsväxter.
Mesen, flod i n. Ryssland,
utmynnar i Vita havet. 850 km.
Mesenky’m (av grek. me’sos,
mittre, och e’nkyma, ingjutning),
se Fosterutveckling.
MesenteTium (latinisering av
grek, mesente’rion), t a r m k ä x
1. t a r m k r ö s, se Tarm.
Mesfåglar, Pa’ridae, en fam.
små, livliga Tättingar med
kort, konisk näbb, korta vingar
och starka klor. Förekomma
nästan överallt utom i Syd-Amerika.
Insekt- 1. allätare. Till M. höra
bl. a. messläktet och stjärtmes.
Me’sien, lat. Moe’sia, romersk
provins, omfattade n.
Balkanhalvöns ö. och mell. del och
delades i Moesia b u p e’ r i or
(ung. Serbien före världskriget)
och Moesia i n f e’ r i o r (n.
Bulgarien). M. intogs vid
kejsartidens början av romarna.
Väst-goterna voro 378—410 e. Kr.
bosatta i M. (se Me so got er).
Me’sjhed, huvudstad i prov.
Chorassan, Persien, nära n.ö.
gränsen. Imam Rizas,
Muhammeds sonson, gravmoské, till
vilken sjiiterna vallfärda i
tiotusental. Tillverkning av och handel
med mattor, silke, vapen och
guldsmedsarbeten. C:a 70,000 inv.
Mesmer, Franz Anton, f.
1734, d. 1815, tysk läkare. Genom
studium av Paracelsus (se d. o.)
och annan ockultistisk litteratur
leddes M. till antagandet av ett
i hela universum utbrett, subtilt
”fluidum” (se d. o.), som bl. a.
förmedlade himlakropparnas
astrologiska inverkningar på de
levande organismerna, liksom
över huvud all växelverkan mellan
olika väsen. Dess natur röjde sig
enl. M. tydligast i magnetismens
företeelser, vilka han under
benämningen ”animal” magnetism
ville återfinna i djurens och
människornas livsyttringar. I
samband med denna teori
utbildade M. en medicinsk behandling,
vari ”magnetiserande”
handstrykningar spelade en dominerande
roll och varigenom patienterna
försattes i hypnos (se d. o.). På
denna läkarpraxis, vilken M.
utövade särskilt i Wien och senare
i Paris, hade han hunnit förtjäna
en stor förmögenhet, innan hans
metod förkastades av ett par
kommissioner, vilka 1784 tillsatts
av franska regeringen. Genom
B raids, Charcots m. fl:s
forskningar över hypnosens väsen ha
de av honom observerade
fenomenen fått en vetenskapligt
psykologisk utredning.
Me’sna-li’en, turisthotell och
sanatorium för bröstsjuka nära
Lillehammer, vid älven Mesna,
Norge. C:a 500 m. ö. h.
Me’so- (av grek. me’sos, i
mitten befintlig) betecknar i sms.
mitten, det mellersta av något. —
Jfr Geokronologi sp. 1184.
— Mesoba’riskt område
(av grek. ba’ros, tyngd), se
Meiobariskt område. —
Mesocefali’ (av grek,
kefa-lo’s, huvud), se Breddindex.
— M e s o d e’ r m (av grek.
de’r-ma, hud), se
Fosterutveckling sp. 408. — Mesofy’ll
(av grek. fy’llon, blad),
”bladkött”, grundvävnaden (se d. o.)
i växternas blad, består vanl. av
palissad- och svampparenkym (jfr
Blad sp. 34). — M e s o f y’ t e r
(av grek. fyto’n, växt), meso
f i’1 a (av grek. fi’los, vän)
väx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
