Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1571
Metrisk—Metropol
1572
lag, Ljoöahåttr och
Måla-h å 11 r. — Den svenska vers,
som man finner i medeltidens
ballader och riddardikter,
karaktäriseras av att antalet betonade
stavelser var bestämt (4), antalet
obetonade skiftande (jfr K n i t
-tel vers). Denna vers härskade
ännu under 1500-t., men med den
inbrytande renässansen
uppkom-mo nya metriska former, delvis
under inflytande av tidens flitiga
metriska teoretiserande.
Renässansens versformer upptogos och
därmed även klassiska sådana
(Stiernhielm). Under den
följande tiden blev alexandrinen länge
det förhärskande versmåttet. En
verskonstnär, som tillika
uppfyllde den klassiska stränghetens
krav, var Creutz. Alexandrinens
ställning angreps i och med den
nya litterära riktningen vid
17OO-t:s slut. Antika versformer
upptogos ånyo. En relativt fri
metrisk tradition, som i den
musikaliska vislyriken bevarats
under hela seklet, fick i Bellman
en originell representant.
Romantiken upptog även i svensk
litteratur dels den folkliga germanska
versen (Geijers Vikingen och
Den lille kolargossen), dels de
romanska strofformerna.
Musikaliskt fri och uttrycksfull rytm
eftersträvades medvetet.
Originella verskonstnärer voro såväl
Atterbom och Stagnelius som
Tegnér; den senares Svea
markerar ett övergångsstadium, i det
här användas såväl regelrätta
alexandriner som fria, målande
rytmer. Den versifikatoriska
förnyelsen vid denna tid
beledsagades av ett starkt teoretiskt
intresse för metriska frågor. Bland
1800-t:s skalder voro Runeberg
och Rydberg verskonstnärer av
var på sitt sätt klassiskt kynne.
Med 1890-t. inträder en blomst-
ringsperiod för svensk verskonst.
Fröding uppträder som virtuos i
uttrycksfull versbehandling,
Karl-feldt skapar en originell, taktfast
och klangfull rytmik. Bland
senare diktare må Bo Bergman
nämnas som en mästare i musikalisk
vislyrik. — Vetenskapen om M.
behärskades länge av klassiska
teorier. På senare tid har den dels
fått en starkt experimentellt
empirisk karaktär, dels har
sambandet med den musikaliska rytmiken
betonats allt starkare.
Me’trisk (av grek, me’tron,
mått). 1. Som hänför sig till
längdmätning. — 2. Mått, härlett
av metersystemet. — 3. Hörande
till 1. i enlighet med metriken.
Metrodo’ros. 1- M. från
K i’ o s, verksam på 300-t. f. Kr.,
grekisk filosof, lärjunge av
Demo-kritos. M. bestred
sinnesiaktta-gelsernas värde för inhämtande
av kunskap. — 2. M. från
L a’ m p s a k o s, d. 277 f. Kr., den
främste av Epikur os’ lärjungar.
Metrologi’ (av grek. me’tron,
mått, och lo’gos, lära), läran om
instrument och metoder för
längd-och vinkelmätningar.
Metrono’m (av grek, me’tron,
mått, och no’mos, lag), t a k t
-mätare, en liten, av ett urverk
driven pendel, vars svängningstal
regleras genom förskjutning av en
löpvikt längs pendelstångens
förlängning uppåt över pendelns
vridningsaxel. Vanl. anger en å
stången anbragt skala antalet
slag per min.
Metrony’mikon, plur. - ka (av
grek, me’ter, moder, och o’ny ma,
namn), efter moderns namn
bildat personnamn.
Metro’on, Kybeles helgedom i
Aten, användes som ämbetslokal
för arkonten och som statsarkiv.
Metropol (grek. metro’polis,
av me’ter, moder, och po’lis, stad).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
