Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexiko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Mexiko
10
Juårez’ fånge och arkebuserades.
Allt framgent oroades dock M. av
resningar, dels av de klerikala,
dels av en liberal fraktion under
P. D i a z. Denne valdes 1877 till
president och förblev — sedan
omval möjliggjorts genom
författningsändring — vid makten till
1911. Under denna det fria M:s
längsta fredsperiod genomgick
landet en snabb andlig och
materiell utveckling. Emellertid
framväxte en opposition med krav
bl. a. på demokratisering och
jordreformer, och då den våldsamt
undertrycktes, gjorde
oppositionsledaren F. M a d er o uppror och
blev president (1911-—13). Hans
styrelse urartade snart till
nepo-tism, och utlovade reformer
kunde ej genomföras. Under nya
oroligheter 1913 upphävde sig V.
H u e r t a till president men blev
på grund av sina
våldshandlingar ej erkänd av För. Stat.
1913—-15 rådde anarki, som ej stävjades
av För. Stat:s till förmynderskap
gränsande ingripande. De främsta
upprorsledarna voro F. Villa
och V. Carranza, vilken
senare ss. ”konstitutionalisternas”
ledare kom till makten 1915. Det
lagliga presidentvalet kom först
till stånd 1917 efter årslånga
strider och ny nordamerikansk
intervention. Det föregicks även av en
ny författning, som bl. a. stadgar
vittgående arbetar- och
jordreformer samt nationalisering av (icke
redan i anspråk tagna)
mineraltillgångar. Tillämpningen härav.
betr, oljekällorna föranledde
konflikter med utländska
oljeintres-senter, främst För. Stat, och
England. Under världskriget var M.
neutralt och sympatierna delade.
Vid presidentvalet 1920, som
föregicks av ett nytt inbördeskrig,
valdes A. O b r e g 6 n till
president. Han började ett paci-
Mexiko. Katedralen,
ficeringsarbete, som med vissa
störningar fortgått under hans
1924 valde efterträdare P. E.
C a 11 e s. 1917 års
jordreformprogram, uppdelning av
storgodsen, haciendas, till förmån för
lantarbetarproletariatet,
peoner-na, är under genomförande men
har lett till minskad
odlingsinten-sitet. De diplomatiska
förbindelserna med Storbritannien ha
åter-knutits efter flera års konflikter
om utlänningars rätt.
Förhållandet till För. Stat, är däremot
alltjämt spänt. — 2. Stat, i s. delen
av M. 1. 23,900 kvkm. 880,000 inv.
Huvudstad Toluca. — 3.
Huvudstad i M. 1, belägen i en sänka på
mexikanska höglandet (2,270 m.
ö. h.) nära Texcocosjön. 600,000
inv. Med omgivningar bildar M.
det direkt under
förbundsrege-ringen stående förbundsdistriktet
(Distrito Federal) med c:a 1,500
kvkm. och 900,000 inv. — M. har
regelbundet gatunät och talrika
öppna platser. Bland dessa
märkes främst Plaza Mayor, M: s
centrum, omgivet av ståtliga
offentliga byggnader, ss. den i
praktfullaste spansk barockstil
huvudsaki. 1573—1667 uppförda
katedralen, och Nationalpalatset,
inrymmande presidentbostad,
rege-ringslokaler och nationalmuseum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
