Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Milano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Mile—Miletos
56
Milano. Sant’ Ambrogio.
siana (Ambrosianska biblioteket)
med värdefulla handskrifter och
även konstsamling. I M. finnas
filosofisk fakultet, konstakademi,
vetenskapsakademi och den
världsberömda operan Scala. — M. är
Italiens främsta handels- och
industristad. Där tillverkas bl. a.
maskiner (lokomotiv,
automobi-ler etc.), bomulls-, siden-,
gummivaror, hattar. Handeln
underlättas av ett tätt järnvägsnät och
flera kanaler. — Historia. M., lat.
Mediola’num, blev redan under
forntiden en betydande stad och
var 303—402 e. Kr. västromerskt
kejsarresidens. M. delade
sedermera det övriga Lombardiets
öden, lydde från slutet av 900-t.
under de tysk-romerska kejsarna
och styrdes av en ståthållare
(podestå). På 1100-t. blev M. en fri
stadsrepublik och snart ledare för
det lombardiska stadsförbundet i
kampen mot de hohenstaufiska
kejsarnas överhöghetsanspråk.
Under de ständiga inre striderna
mellan adeln och de lägre
klasserna samt mellan guelfer och
ghibel-liner lyckades den guelfiska
familjen della Torre omkr. 1240
göra sig till herre över staden men
störtades omkr. 1300 av den
ghi-bellinska ätten Visconti (sed.
o.). Denna bildade 1395 av M. och
sina omgivande besittningar
her-tigdömet M. Sedan
furstehuset 1447 utdött, kom
hertig-dömet efter några års anarki 1450
till ätten S f o r z a (se d. o.). De
franska konungarna gjorde
emellertid arvsanspråk på M., vilket
föranledde flera krig, varunder M.
var i fransmännens våld 1499—
1512 och 1515—22. Ätten Sforza,
som sedan blev helt beroende av
huset Habsburg, utdog 1535,
varefter M. blev ett habsburgskt
lydrike. 1556 tilldelades M. den
spanska grenen och 1713 den
österrikiska. Staden M. var
huvudstad i Napoleon I:s
norditalienska statsbildningar och i
det österrikiska
Lombardiet-Vene-tien. Se vid. Lombardiet.
Mile [majl], eng., se Mil.
Mile’siska skolan, namn på
Tales’ från Miletos filosofiska
skola (se Försokratisk
filosofi sp. 958 f.).
Mile’tos, forntida grekisk stad
på Mindre Asiens kust, vid
mynningen av Maiandros, medelpunkt
för den äldre joniska kulturen. M.
var ett betydande kommersiellt
centrum, som hade en mängd
kolonier och faktorier (enbart
vid Svarta havet och
Marmara-sjön 80) samt karavanförbindelse
med Mesopotamien och Persien.
Staden nådde sin högsta
blomst-ring under tyrannen T r a s y b
u’-1 o s omkr. 600, blev omkr. 560
beroende av Lydien och 546 f. Kr. av
perserna. M. ledde det joniska
upproret och förstördes därför
494 av perserna. Efter 479
återställdes M., som tillhörde atenska
sjöförbundet till 412. Under
diadoktiden hade M. självstyrelse
men kom från 133 f. Kr. i
beroende av romarna. — Genom tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
