Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mineral - Mineralblått - Mineralkällor - Mineralogi - Mineralolja - Mineralspiritus - Mineralsyror - Mineralvatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Mineralblått—Mineralvatten
82
skinlighet, färg samt färgen på
det streck, man medelst kniv kan
åstadkomma. I svåra fall måste
kemisk undersökning tillgripas.
Slutligen finnas metoder att
med mikroskopets hjälp
undersöka, hur M. (nedslipade till
tunna skivor) förhålla sig i
genomfallande ljus och
ogenomskinliga M., t. ex. malmmineral,
i reflekterat ljus. Dessa metoder
användas framför allt för
bestämning av de M., som ingå i
bergarterna. — M. bruka indelas
systematiskt efter kemiska
sammansättningen i grundämnen,
sulfider, oxider, hydrat,
karbo-nat, sulfat, silikat o. s. v.
—-Pyroge’na M. uppkomma
genom utkristallisation ur en
stelnande smälta, hydratoge’na
M. genom att lösningars
temperatur- och
koncentrationsför-hållanden ändras, genom
oxidation 1. reduktion 1. genom en
kemisk omsättning samt genom
lösningars inverkan på fasta
ämnen. Pneumatoge’na M.
uppkomma genom avkylning
(sublimationsmineral) 1. genom
växelverkan med fasta, flytande
1. gasformiga kroppar. M. äro,
när de bildas, i fysikalisk-kemisk
jämvikt med sin omgivning och
kunna endast existera inom
bestämda gränser, överskridas
dessa genom förändrade betingelser,
omvandlas M., löses ut 1. ersättes
med ett nytt. De geologiska
processer, som åstadkomma
mineralomvandling äro: vittring,
kontakt-, dynamo- och
regionalmetamorfos (se Metamorfos).
När ett M. utan att förändra
kristallform övergår i ett nytt M.,
säges detta vara
pseudomor-f o s efter det gamla.
Mineralblått, namn på flera
oorganiska färgämnen, ss.
berg-blått och berlinerblått.
Mineralkällor 1.
hälsokällor, se Brunns- och
badorter.
Mineralogi’ (av mineral och
grek. lo’gos, lära), vetenskapen
om mineralen, deras egenskaper,
förekomstsätt, bildningshistoria,
kemiska sammansättning,
framställning på konstgjord väg,
omvandling och sönderdelning. Den
gren av M., som sysslar med
mineralens former, kallas
kristallo-grafi (se d. o.). Den första
läroboken i M. utkom omkring 1500.
Först i mitten av 1700-t. kan man
dock säga, att M. blev en
självständig vetenskap. Till att börja
med var M. rent beskrivande. I
mitten av 1800-t. studerades
främst mineralens kemiska
egenskaper. I samband med
utvecklingen inom petrografin i slutet
av 1800-t. kommo mineralens
förekomstsätt, uppkomst och
omvandling i första planet, och f. n.
är det de fysikaliskt-kemiska
metoderna och de experimentella
undersökningarna, som ge nya
möjligheter till lösning av de
mineralogiska problemen.
Mineralolja, teknisk
benämning å de oljeartade vätskor, som
erhållas vid destillation av
bergolja, brunkols- och stenkolstjära
samt ur bituminösa skiffrar och
leror och som i motsats till de
feta oljorna bestå av huvudsaki.
kolväten. Se Bergolja,
Skiffer o 1 j a och
Stenkols-tjära.
Mineralspi’ritus, vanlig sprit,
framställd ur etylen.
Mineralsyror, oorganiska
syror i motsats till organiska.
Mineralvatten, i naturliga
källor (mineralkällor)
förekommande (naturligt M.) 1. med
konst framställda vatten med
tydlig smak av däri lösta salter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
