Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minister för utrikes ärendena ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Minne
100
m a n n M., f. 1864, d. 1909,
rysk-tysk matematiker, 1895 prof, i
Königsberg, 1896 i Zürich, 1902 i
Göttingen, grundläde den
geometriska talteorin, behandlade teorin
för kvadratiska former och
rela-tivitetsteorin.
Minne, själsverksamhetens
förmåga att i medvetandet
återkalla tidigare erfarenheter utan
någon nämnvärd förändring av
deras innehåll och deras ordning.
M. ter sig därmed ss. en
”reproducerande” föreställningsprocess
till skillnad från fantasins mera
”producerande” karaktär. Ur
psykologisk synpunkt förutsätter
M., att de intryck, som genom
sinnesorganen tillföras
nervsystemets centralorgan, icke
omedelbart utplånas utan kvarlämna
mera varaktiga spår, en gr a m
-mer (se d. o.). Mot resp,
sinnesorgan svara speciella
engramom-råden i hjärnan, vilka kunna med
olika inbördes styrka göra sig
gällande, så att hos den ene syn-,
hos den andre hörselminnet etc.
är mest utpräglat (jfr
Föreställning sp. 920). — En
föreställning, som uppdyker i
medvetandet, har karaktären av
erinring, om man uppfattar
föreställningens föremål ss. något,
som man redan tidigare iakttagit
1. eljest upplevat, och på samma
gång anser föreställningsbilden
vara en efterverkan 1. följd av
en sådan föregående erfarenhet.
I vissa fall har man härvid en
klart medveten uppfattning av
leden i den kedja av
föreställ-ningsassociationer (se
Föreställning sp. 920 f.), vilken
förbinder erinringen t. ex. av en
bergvandring med dagens
händelser, t. ex. ett möte med en av
deltagarna däri. I andra fall kan en
dylik erinring så plötsligt ss. ett
”infall” dyka upp i medvetandet,
att man antingen alls icke 1. först
efter längre letande finner sådana
led. Stundom kan
erinringspro-cessen så förvanskas, att mer 1.
mindre utpräglade minnesvillor
uppträda, vilket bl. a. kan vålla
stora vanskligheter i fråga om
vittnesmåls tillförlitlighet. I mera
extrema fall resultera dylika
minnesvillor i s. k. fabulering, ett
vanligt fenomen hos vissa
psykiskt abnorma svindlare, men ock
relativt normalt hos många barn,
vilka ännu ej ha klar uppfattning
av gränsen mellan minnes- och
fantasibilder. Även hos gamla
kunna dylika minnesvillor
iakttas. — Icke sällan nå
rubbningarna i M:s funktioner sådan
omfattning, att dagar, månader,
ja flera år av en människas
erinringar bli fullständigt
bortglömda (minnesförlust; särskilt hos
hysteriska 1. i övrigt
psykopatiska individer). I sådana fall
kan individen helt förlora känslan
av sin personliga identitet (jfr
Undermedvetet
själsliv). — Förmågan att i M.
inprägla nya intryck är, i motsats
mot vad man ofta tror, mindre
under barndomen än under
ungdomsåren och medelåldern samt
avtar mer 1. mindre vid
ålderdomens annalkande. För
nyinlä-ringen av en uppgift torde
förmågan av stark
uppmärksamhets-koncentration vara
huvudvillkoret. För det varaktiga
behållandet därav i M. kräves därjämte
repetition av densamma. För att
underlätta spec. rent mekanisk
memorering, där
inpräglingsle-dens tillfälliga sammanhang i
rum och tid, t. ex. i en
stavelse-1. ordramsa blir den omedelbara
ledtråden, har man uppfunnit
vissa system av
mnemotek-n i k. Så kan t. ex. det latinska
ordet för själ, mens, tjäna som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
