Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Molina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Moll—Moln
176
vid Bergslagernas järnvägar. I
närheten av M. Värmlands läns
folkhögskola och lantmannaskola.
Moll (av lat. mo’llis, mjuk). 1.
Mycket tunn, fin, mjuk
bomulls-vävnad, vit 1. enfärgad i ljusa
nyanser. Den användes till blusar,
klänningar, underkläder m. m. —
2. Se Tonar t.
Moll. 1. Tom M., f. 1853, d.
1922, skolman, lektor vid
realläroverket å Norrmalm i Sthlm
1892—1918, läroverksråd 1905—
09. Särskilt genom sin
verksamhet för laborationsundervisning
och genom sin allmänt använda
Lärobok i fysik (1897—1901)
inlade M. stora förtjänster om den
naturvetenskapliga
undervisningen. — 2. Victor M., f. 1858,
den föreg:s broder, finansman,
verkst. dir. i Allmänna
hypoteks-banken 1908, riksgäldsfullmäktig
1905—12, fullmäktig och förste
deputerad i Riksbanken
(”riksbankschef”) sedan 1912, liberal
led. av A. K. 1902—08. M. har
anlitats i en mängd uppdrag av
hu-vudsakl. finansiell art.
Molla, socken i Älvsb. L, jämte
Od, Alboga och öra pastorat i
Skara stift. 565 inv.
Mollberg, Lorentz
(”Korpral Mollberg”), f. 1734, d. 1772, en
stående figur i Bellmans diktning,
skildrad ss. en äldre, elegant,
martialisk kavaljer. M. inskrevs
på 1760-t. vid Kungl.
Livregementet.
Mollendo [måljä’nn-],
hamnstad i dep. Arequipa, Peru.
Ombesörjer en stor del av Bolivias och
s. Perus handel. 2,000 inv.
Mollet [-lä’], André, d.
1665 i London, fransk
trädgårdsarkitekt, son till Henrik IV: s och
Ludvig XIII:s berömde
trädgårdsarkitekt C 1 a u d e M., d.
1613. Ss. drottning Kristinas
trädgårdsarkitekt var M. omkr. 1650
verksam i Sverige, där han bl. a.
moderniserade Kungsträdgården.
Mollskinn (eng. moleskin, eg.
mullvadsskinn), en tjock, ofta på
avigsidan ruggad bomullsvävnad
i 8-skaftad inslagssatin med
tvinnad varp och grov, tätt
sammanpackad väft. Starkt och lämpligt
till arbetskläder.
Mollu’sker, se B 1 ö t d j u r.
Mollösund. L Socken i Göteb.
1., järnte Morlanda, Käringön och
Gullholmen pastorat i Göteborgs
stift. 1,005 inv. — 2.
Municipal-samhälle och fiskläge inom M. 1,
på ön Orust. 935 inv. Stor sjöfiske.
Under 1500—-1700-t. medelpunkt
för sillfisket vid västkusten.
Moln, dimbildningar i
atmosfären bestående av
mikroskopiskt små vattendroppar, i de
högsta molnen ofta frusna till
små iskristaller. Båda slagen av
kroppar hållas av vindarna
svävande. M. bildas, då varm och
fuktig luft vid uppstigande i
högre och kallare rymder fäller
ut det överskott av vattenånga,
som den på grund av
temperatursänkningen ej längre kan hålla
löst. Av denna anledning
uppträda i det närmaste konstanta
molnbankar över oceaniska öai
och höga bergstoppar. I båda
fallen bildas nämligen uppstigande
luftströmmar genom att marken
av solstrålningen upphettas mer
än kringliggande luftvolym. Vid
häftig kondensation bli
dropparna större och nedfalla som regn
1. snö. — Efter form, färgton
och höjd indelas M. numera i
10 grupper med internationellt
vedertagna benämningar: I. Höga
M.: 1) c i’ r r u s 1.
fjädermoln, vita, tunna M., ofta
av fjäderliknande form, höjd
3,000—13,000 m.; 2) c i’ r r o
-c u’ m u 1 u s, vita skivformade
moln i flockar och band, höjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
