Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montessorisystemet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Montessorisystemet—Montfort
222
kantskapen med Lockes skrifter
bidrogo att utveckla hans
beundran för fria statsformer och satte
spår i hans Considérations sur les
causes de la grandeur et de la
dé-cadence des Romains (1734;
Tankar öfver orsakerna till de
Romares välde och fall, 1755). M:s
huvudverk är L’esprit des lois
(2 dir, 1748), med vars förarbeten
han var sysselsatt i tjugu år. M.
anlade i motsats till äldre tiders
tänkare en naturvetenskaplig
synpunkt på historiska och
samhälleliga företeelser och gjorde
gällande, att
samhällsinstitutionerna ej borde inrättas efter
abstrakta läror utan efter faktiska
förhållanden, seder, religion
m. m., vilka han i sin ordning
ansåg sammanhänga med olika
levnadsvillkor, klimat, natur etc.
(M:s s. k. ”klimatlära”). Han
tillämpade detta även på
statsskicket och såg i en delning av
makten den högsta statsformen
(se
Maktfördelningslä-ran). över huvud har M:s
hävdande av folkindividualitetens
betydelse spelat en viktig roll för
senare tiders historiska och
pragmatiska betraktelsesätt; framför
allt leder romantikens historiska
uppfattning tillbaka till M.
Montessorisystemet [-så’ri],
ett av italienske läkaren Maria
Montessori, f. 1870, grundat
undervisningssystem, byggt så
långt möjligt på barnens egen
frivilliga verksamhet. Rikligt med
undervisningsmateriel ställes till
barnens förfogande, vilken de få
använda fritt efter egen önskan.
Läraren träder så mycket som
möjligt tillbaka och har till
huvudsaklig uppgift att leda
barnens frivilliga verksamhet i sådan
riktning, att deras utveckling
därigenom främjas.
Monteve’rde 1. M on t e ve’ r -
di, Cl au di o, f. 1567, d. 1643,
italiensk tonsättare, den ypperste
representanten för den tidigare
italienska operan. M. skrev bl. a.
operorna Orfeo, Arianna (med den
berömda arian Ariannas klagan),
Il ritorno d’Ulisse,
L’incorona-sione di Poppea, ett dramatiskt
intermezzo, Il combattimento di
Tancredi e Clorinda, med text ur
Tassos Det befriade Jerusalem,
samt ett flertal madrigaler och
kyrkliga verk.
Montevide’o, S an F e 1 ipe y
Santiago de M., huvudstad
i republiken Uruguay, på n. sidan
cm La Flatas mynning. 410,000
inv. — M. är regelbundet byggt
med en bred huvudgata. I den
gamla delen av M. ligga
katedralen, uppförd 1790—1804,
regerings- och kongressbyggnaderna
samt universitetet. M., som har
ett gynnsamt läge med goda
järnvägsförbindelser och en utmärkt
hamn med modernaste
fyrbelysning, ombesörjer över % av
Uruguays handelsomsättning. — M.
anlades 1726, blev huvudstad
1828 och ärkebiskopssäte 1897.
Mo’nte Vi’so, bergmassiv i
Cottiska Alperna (högsta topp
3,843 m.). Po upprinner där.
Montéz [-té’th], Lola,
grevinna L a n d s f e 1 d, f. 1818, d.
1861, engelsk-kreolsk dansös, blev
1846 Ludvig I:s av Bayern
mä-tress. Hennes politiska inflytande
väckte allmän ovilja mot
förhållandet, som upplöstes 1848.
Montezuma [-tho’ma],
Azte-kiska rikets siste härskare (1502
—20). Se C o r t e z.
de Montfaucon [do [-måijfå-kå’g],-] {+måijfå-
kå’g],+} Bernard, f. 1655, d.
1741, fransk fornf or skare av
mau-rinernas kongregation, utgav ett
flertal bl. a. för paleografins
utveckling viktiga arbeten.
Montfort [mågfåT, eng. utt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
