Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moraceae ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235 Moral insanity—Mora-Vänerns järnväg 236
filosofisk typ av etik (se d. o.) 1.
sedelära, liksom moralteologi
betecknar en teologisk form därav.
Moral insanity [må’rrøl [-in-sæ’nniti],-] {+in-
sæ’nniti],+} eng., se
Sinnessjukdomar.
Moralise’ra, se M o r a 1.
Mora’lisk (se Moral), över
ensstämmande med moralens
begrepp och fordringar 1. med det
allmänna rättsmedvetandet,
sedlig; i vissa sammanställningar
(t. ex. moralisk seger, moralisk
rätt) under framhävande av ett
visst oberoende- 1.
motsatsförhållande till ett faktiskt förhållande
1. en enbart juridisk rätt. —
Moraliska vetenskaper (eng.
moral Sciences), särskilt enl.
engelsk terminologi ej blott de
till begreppet moralisk (i den
speciella betydelsen av sedlig)
refererade vetenskaperna, spec.
etik, utan ock vetenskaper, som
över huvud hänföra sig till
själs-företeelser, alltså psykologi,
sam-hällsfilosofi och religionsfilosofi.
Moralite’t (se M o r a 1). 1.
Sedlighet; hos Kant speciellt
motsatsbegrepp till legalitet, en
handlings rent yttre lagenlighet,
medan M. betecknar själva
viljans överensstämmelse med
sedlighetens krav. — 2. Se D r a m a
sp. 498.
Moralstatistik, statistisk
behandling av ur moralisk 1. sedlig
synpunkt betydelsefulla
företeelser inom samhället (t. ex. brott,
utomäktenskaplig börd etc.). I
dessa företeelsers regelbundna
förekomst har determinismen
funnit stöd för sin ståndpunkt.
Moralteologi, se Etik sp.
1230.
Mora’nt (av lat. mora’ri,
dröja), den part i ett
obligations-förhållande (se Avtal), som gör
sig skyldig till mora (se d. o.).
Mora’s (av ml ty. moras, urspr.
av forngerm. mari, hav),
träsk-artat område, sumpmark.
Mora stenar, en stensättning
åMoraängpå gränsen mellan
Attundaland och Tiundaland (i
nuv. Lagga skn), under
medeltiden platsen för konungavalen
(jfr Eriksgata). På en större
sten upplyftes och hyllades den
valde, på en mindre inristades
hans namn och valdagen. Under
senare medeltiden förekom vid M.
blott den formella hyllningen
efter det reella konungavalet. Den
sista kända hyllningen vid M. var
Kristian I:s 1457. Icke långt
efteråt förstördes M., men några
enstaka stenar med inhuggna
konunganamn äro ännu i behåll.
Morastrand, se M o r a.
Morato’rium (av lat. mo’ra,
uppskov), anstånd med
betalning av skuld, vanl. föranlett av
särskilt brydsamma ekonomiska
förhållanden inom ett land. I
romersk rätt kunde ett s. k.
moratorium indu’ltum (av nåd
medgivet) beviljas en gäldenär, som
kommit på obestånd utan eget
förvållande. För modern rätt är
detta institut under normala
förhållanden i regel okänt. I
Sverige kan genom särskild lag (jfr
Krigstidslagstiftning)
M. för viss tid införas, avseende
gäld i allm. 1. av visst slag. I
trängande fall och då riksdag ej
är samlad, äger K. M:t enl. lag 18
sept. 1914 förordna om M. I
växellagen och checklagen finnas även
bestämmelser om M.
Mora’va. 1. Se M a r c h. — 2.
Se Mähren. — 3. Höger biflod
till Donau i Serbien, Jugoslavien.
145 km. Källfloder Serbiska
M., 213 km. och Bulgariska
M., 261 km.
Mora—Vänerns järnväg, den
urspr. av Mora—Vänerns
järnvägs a. b. ägda och trafikerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
