Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Morelia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Moresbyön—Morfologi
244
Moresbyön [må’sbi-], se
Drottning Charlottas
öar.
More’sk (jfr Af or er),
detsamma som arabesk.
Moresnet [-ränä’], område i
prov. Liége, ö. Belgien, på
gränsen till Preussen. Zinkgruvor. M.,
som tidigare var uppdelat på en
belgisk, en neutral och en
preussisk del, införlivades genom
Ver-saillesfreden helt med Belgien.
More’to y Cavafia [i [-kava’nn-ja],-] {+kava’nn-
ja],+} Agustin, f. 1618, d. 1669,
spansk dramatiker, framför allt
bekant för sina kvicka komedier,
bl. a. El desdén con el desdén
(1676; sv. bearbetning Stolthet
mot stolthet, uppf. 1858).
More’tto di B r e s c i a
[brä’sjia], eg. A1 e s s a n d r o
Bonvicino, f. 1498, d. 1555,
italiensk målare. I sin
fädernestad Brescia utförde han
altarbil-der men förvärvade sitt egentliga
rykte som figur- och
porträttmålare.
Morfe’m, se Af o r f o 1 o g i.
Mo’rfeus (av grek, morfe’,
bild, gestalt], i grek. myt.
drömmens gud.
Morfi’n (av Morfeus, se d. o.),
Ci7H19NO3, den i opium (se d. o.)
rikligast förekommande
alkaloi-den, innehåller trol. en
fenantren-kärna med två
hydroxylgrup-per. Den är svårlöslig i vatten,
har bitter smak och
karaktäristiska färgreaktioner. M:s verkan
består i en fortskridande
förlamning av centrala nervsystemet,
varvid de ontogenetiskt sist
utvecklade områdena i stort sett
angripas först. Hos människan ter
sig morfinverkan huvudsaki. som
narkos av högre hjärndelar.
Redan i ringa mängd (1 cgr.)
nedsätter M. mottagligheten för
smärtintryck, utan att
medvetandet behöver rubbas. Senare
upp
står behaglig mattighet med
idéflykt o. d.; sömn kan ev. inträda.
Andningsverksamheten nedsättes;
en viss stoppande verkan utövas
å tarmkanalen. Bruk av Af.
orsakar lätt ökat behov därav (se
Morfinism). Af. användes i
lösning i form av klorvätesyrat
salt, framför allt som
smärtstillande medel och därigenom som
sömnmedel, ävensom vid astma,
blodhosta, kolik m. m.
Morfini’sm, kronisk
förgiftning vid upprepat bruk av
morfin (jfr d. o.). Faran för Af. är
härvid alltid för handen, ty behov
att stilla smärtor 1. längtan efter
de angenäma förnimmelserna vid
morfinrus, jämte en snart
inträdande vänjning vid giftet förleda
en morfinbrukare (mor finis t)
till fortsatt bruk och stegring av
doserna. Orsaken till vänjningen
ligger bl. a. i en ökning av den
hastighet, varmed morfinet förstöres
i kroppen och i minskad
känslighet för detsamma hos cellerna.
Vid Af. äro dagliga doser av 1-—2
ä 4 gr. ej ovanliga, medan en dos
av 0,2—0,4 gr. hos vid morfin
ovana personer brukar vara
dödande. Symtomen vid Af. äro
olikartade själsliga rubbningar,
svårartade mag- och
tarmkatarrer, förstoppning, torr och spröd
hud, anfall av svettning,
höggradig avmagring och blodbrist m. m.
Vid, i synnerhet plötslig,
avhåll-samhet från bruk av morfin
inställa sig ångest, sömnlöshet,
kroppsligt allmänt illamående,
diarréer och kollaps jämte
våldsam hunger efter morfin
(abstinenssymtom). Avvänj-ning, åtminstone i svårare fall,
fordrar sjukhusvård med
försiktigt, småningom skeende
minskande av doserna. Jfr
Njutningsmedel och Opium.
Morfologi’ (av grek, morfe’,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
