- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VIII. Meusnier-Park /
285-286

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mossor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

285

Mossor—Most

286

sedan billiga fosforsyre- och
kaligödselmedel kommit i
marknaden; från 1870-t. har nyodlingen
i Sverige huvudsakl. skett å
mossjord. Under ledning av Svenska
mosskulturföreningen (se d. o.)
ha också förbättringar i
odlingsmetoden utexperimenterats och
införts. — Då jordens kapillär a
ledningsförmåga är mindre än hos
lerjord, användes i allm. grundare
dikning än på dylik jord.
Täckdikning, vanl. med dikesfyllnad
av virke men även med rör, är
vanlig. Bränning av yttorven
brukas nu vanl. blott för att
avlägsna värdelöst bråte. Gödsling
sker huvudsakl. med konstgödsel.
Påförande av sand, märgel 1. lera
förekommer föga till följd av den
höga arbetskostnaden. Fasthet
hos jorden åstadkommes med tung
vältning. Kalkning användes
allmänt på sur mossjord (spec.
högmossar). För att göra nyodlad
mossjord fruktbar för baljväxter
(ärter, vicker, klöver) tillföres
kvävebindande baljväxtbakterier
genom ympning av jorden 1.
utsädet med renkulturer av dylika
bakterier (seJordympning).
— Moss- och kärr jord är till följd
av sin höga kvävehalt mindre
lämplig för sädesodling och
användes därför mest till odling av
foderväxter; på senaste tid har
förordats anläggning av
mångåriga slåtter- och betesvallar.

Mossor, Bryophy’ta, en grupp
kryptogamer (arkegoniater). M.
visa generationsväxling (jfr d.
o.). Ur en groende spor växer
en vanl. trådformig förbål
(protone’ma) fram och från
denna sedan själva mossplantan.
Den sistnämnda uppbär
anteri-dier 1. arkegonier 1. båda slagen
tillsammans, vanl. sittande i ett
slags blommor. Befruktning äger
rum, om mossblomman fuktas

Mossor. Nedre delen av en mossplanta
(A) med rhizoider (r) och förbål (p);
k knopp på förbålen, som växer ut till
en ny mossplanta; b groddknopp. Den
streckade linjen jordytan.

med en regndroppe. Ur den
befruktade äggcellen växer en
sporkapsel fram (se ill. till
Björnmossa sp. 23), i vilken sporer
bildas. M. innehålla klorofyll och
assimilera kolsyra. Rötter saknas
och ersättas av trådlika
bildningar (rhizoider). M. indelas i
bladmossor och levermossor (se dessa
ord). Som M. betecknas i dagligt
tal ofta, ehuru oriktigt, även
lavar (jfr d. o.), från vilka M. dock
lätt skiljas genom grön färg, blad
och sporkapslar. — Lantbr. M. i
äldre gräsvallar avlägsnas vanl.
genom jordens omplöjning L, med
bibehållande av vallen, genom
harvning på våren; i mindre skala
genom översprutning med 15—20
%-ig lösning av järnvitriol.

Mossros, se Rosa.
Mosstorv, se Torv.

Most [måst], se Brüx.

Most [måst] (ty., must), se
Fruktvin.

Most [måst], Johann, f. 1846,
d. 1906, tysk socialist. Led. av
tyska riksdagen 1874—78, blev
M. häftigt angripen av Bebel och
Marx för anarkism, utvisades ur
Tyskland och utgav sedan i
London tidningen Die Freiheit, vari
han bedrev upphetsande anarkis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/8/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free