Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Municipium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
Municipium—Munkfors
350
med rösträtt även vid
landskommunens stämmor och
skattskyldighet till densamma.
Kommunalstämma, -fullmäktige och -nämnd
motsvaras i M. av m un i c i p a 1
-stämma, - fullmäktige och
-nämnd. Vid bildande av M.
plägar föreskrivas, att den
befogenhet, som jämlikt ordnings-,
byggnads- och brandstadgorna i
stad tillkommer magistrat,
polismyndighet 1. drätselkammare,
skall i M. tillkomma
municipal-nämnden 1. en särskild m u n i c i
-palstyrelse, vars ordf,
tillsättes av länsstyrelsen. —
Rösträtt och beskattning ske ss. i
landskommun. Ordinarie mars-,
oktober- och
decembersammanträden hållas under samma former
som i landskommuner. Antalet
M. är 200 (april 1926).
Munici’pium (lat., av
mu’ni-ceps, medborgare, av mu’nia,
skyldigheter, och ca’pere, taga), i
Romerska riket stad med lokal
självstyrelse, vars medborgare voro i
besittning av romersk 1. s. k.
latinsk medborgarrätt.
Mu’nin, se H u gin.
Munin-to, ”de obebodda
öar-na”, jap. namn på Boninöarna.
Munk, se Klosterväsen.
Munk. 1. Kirstine M., se
Kristian sp. 1355. — 2.
Hans M., f. 1770, d. 1848, norsk
läkare, grundläde den nuv.
organisationen av Norges
medicinal-väsen.
Munkabälte, se O p p h ä m t a.
Munkäcs [mo’nnkatj], ung.,
slovak. Munkacevo, stad i v.
Ru-tenien, Tjecko-Slovakiet, före 1919
i Ungern, vid en biflod till Theiss
och ingången till ett av
Karpater-nas viktigare pass, där järnvägen
till Lwöw går fram. 21,000 inv.
Munkåczy [mo’nnkatji],
Mi-haly (Michael), f. 1846, d.
1900, ungersk målare. Utbildad i
Düsseldorf, skildrade han först
scener ur det ungerska
allmogelivet. 1872 slog han sig ned i
Paris, där han snart blev mycket
berömd, främst för sina
omständligt iscensatta och med en viss
brutal kraft målade historiska 1.
religiösa kompositioner (bl. a.
Kristus inför Pilatus, 1881).
Munka-Ljungby, socken i
Kristianst. 1., jämte Ängelholm
pastorat i Lunds stift.
Folkhögskola. 2,365 inv.
Munkar, bakverk av vetedeg,
gräddade i flottyr.
Munkarp, socken i Malmöh. 1.,
jämte Höör pastorat i Lunds
stift. 665 inv.
Munkedal, pappersbruk,
trä-sliperi och sulfitfabrik i Foss skn,
Göteb. 1. Äg. M:s a. b., grundat
1871. Arbetarantal 500.
Munkedals järnväg (M. J.),
en 5,3 km. lång järnväg från
Munkedals bruk till Munkedals
hamn. Spårvidd 0,600 m. öppnad
för trafik 1895. Äg. Munkedals
a. b., Munkedal.
Munkeliv, betydande norskt
benediktinkloster (i Bergen),
grundlagt i början av 1100-t. av
konung Eystein Magnusson, 1426
överlåtet till birgittinorden, 1531
sekulariserat.
Munken. 1. M., ty. Der Mönch,
berg i Bern-Alperna, Schweiz.
4,105 m. — 2. Klippa s.ö. om
Syderö, Färöarna, omgiven av
farliga strömdrag.
Munkfors. 1-
Kapellförsamling till Ransäter (se d. o.). — 2.
Järnbruk med martinverk,
lan-cashireverk, varm- och
kallvalsverk, ånghammare, stålgjuter i,
mek. verkstad, fabrik för
tillverkning av skruvar, fjädrar m. m., i
Ransäters skn, Värml. 1. Bruket
anlades på 1670-t. och förvärvades
1829 av Uddeholms a. b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
