Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mussolini, Benito
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Mussolini
402
Mussolfni, B e n i t o, f. 1883,
italiensk statsman, fascismens
grundare. M., som arbetade i sin
faders smedja och samtidigt
utbildades till skollärare, fick redan
i hemmet göra bekantskap med de
socialistiska idéerna men fångades
tillika av de stolta minnena från
det gamla Romerska riket, vilka
gåvo näring åt hans tidigt
vaknade nationalistiska känslor.
Under en vistelse i Schweiz, fylld av
umbäranden och svårigheter att
förtjäna uppehället, kom M. i
beröring med ryska revolutionärer
och drev en socialistisk
propaganda, som medförde hans utvisande.
En tids anställning i en italiensk
tidning i det då österrikiska
Syd-Tyrolen gav honom starka
impulser i fråga om Italiens
irredenta-problem. Hemkommen 1909,
började han en publicistisk
propaganda för en radikal social
revolution, som skulle sätta viljekraft
och handling i den
parlamentariska fraspolitikens ställe. Han
ville höja proletariatet
ekonomiskt och kulturellt men icke
utrota borgarklassen. Opposition
mot det påbörjade Tripoliskriget,
vilket han fördömde ss. ett
ofruktbart företag, vars vinster ej
kunde uppväga uppoffringarna,
bragte honom i konflikt med
myndigheterna, och han blev dömd till
ett års fängelse. 1912—14
redaktör för det främsta partiorganet,
Avanti, blev han kort efter
världskrigets utbrott utesluten
ur socialistpartiet för sin
häftiga krigskampanj mot
Österrike, som han fortsatte i den av
honom nov. s. å. i Milano
grundade H Popolo dTtalia. M., som
ett par år med stor tapperhet
deltog i kriget, bidrog efter
nederlaget vid Caporetto genom sin
entusiastiska agitation väsentligt
till de nya krigiska ansträngning-
Benito Mussolini.
arna. Freden gav icke enl. M:s
uppfattning Italien, vad dess
uppoffringar hade förtjänat. Därför
stödde M. entusiastiskt
d’Annun-zios Fiumeexpedition. Men freden
åtföljdes också av inre splittring
och ekonomiska svårigheter, som
den svaga regeringen icke kunde
bemästra. Därför krävde M.
målmedveten, nationell ledning, som
kunde lära folket disciplin. När
den inre oredan kulminerade i de
kommunistiska oroligheterna,
bildade M. den fascistiska
organisationen, med vars hjälp han
bekämpade de italienska
bolsjevi-kerna och 1 okt. 1922 genomförde
den fascistiska revolutionen (se
Fascism). Ss. konseljpresident
(och tillika chef för ett antal
departement) har M. med stöd av
sin ställning ss. fascisternas
hövding (”il duce”) inriktat sig på
att få den italienska staten
genomsyrad av den fascistiska
andan. Han vill återge sina
landsmän rätten att arbeta och att
åtnjuta arbetets frukter och har
särskilt ivrat för att trygga
fre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
