Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mutation - Mutatis mutandis - Muther, Richard - Muthesius, Hermann - Muthmann, Wilhelm - Mutilation - Mutinensiska kriget - Mutoskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Mutatis mutandis—Mutoskop
406
(språngvariation), som
därvid säges m u t e’ r a; den
förändrade organismen kallas
m u t a’ n t. Tidigare ställdes M.
som motsats till
kontinuerlig variation, genom
vilken små förändringar utan
skarpa inbördes gränser uppkomma.
Bland dessa små variationer
åstadkommer enl. Ch. Darwin
naturligt urval en långsam
förskjutning, så att nya arter
uppstå, medan enl. H. de Vries’
mutationsteori genom M.
nya former plötsligt uppstå utan
inverkan av urval. Sedan
skillnaden mellan ärftlig och icke ärftlig
variation påvisats, begagnas
ordet M. som beteckning för sådana
ärftliga (genotypiska)
förändringar, vilka icke uppkommit
genom bastardklyvningar, medan
icke ärftliga (fenotypiska)
förändringar kallas
modifikationer. De sistnämnda
uppkomma därigenom, att
organismerna förändras (modifieras)
under inverkan av yttre
förhållanden, ss. näringens beskaffenhet
o. d. (miljövariation). I många
fall har mutantens celler erhållit
ett annat antal kromosomer än
föräldrarnas, och de nya
egenskaperna orsakas härav; i andra fall
har antagl. någon bestämd punkt
inom en av cellernas kromosomer
förändrats (M. i inskränkt
bemärkelse). Vid omfattande
ärft-lighetsförsök med bananflugan ha
talrika M. upptäckts, likaså hos
lejongap, spikklubba, sädesslag
m. fl. K n o p p m u t a t i o n e r
äro plötsliga, ärftliga
förändringar i någon cell i en knopp,
varur ett skott växer fram, som
avviker från växten i övrigt.
Försök att genom påverkan utifrån
experimentellt framkalla M. ha
ej givit fullt entydiga resultat.
Kända men ej beviskraftiga äro
försöken att genom ändrad
temperatur och fuktighet framkalla
M. hos Coloradoskalbaggen.
Intressanta försök ha även gjorts
att genom insprutning av ett visst
serum på dräktiga kaniner
framkalla ärftliga ögondefekter hos
ungarna. M. äro trol. ganska
vanliga (ehuru mutationsteorin i de
Vries’ speciella form är
övergiven) och ha under utvecklingens
gång säkerligen varit av betydelse
för uppkomsten av nya arter. Jfr
Utvecklingslära och
Ärftlighetslära. — Mus.
Transposition av ett hexakord i
ett annat (jfr Solmisation).
Muta’tis muta’ndis, lat.,
”sedan det ändrats, som bör ändras”,
med nödiga ändringar.
Muther [mo’-], Richard, f.
1860, d. 1909, tysk
konsthistoriker, prof, i Breslau 1895. M:s
främsta arbete är Geschichte der
Malerei (1900; utvidgad uppl.
1909), en personligt hållen
framställning av måleriets historia.
Muthesius [mote’sios], H e r
-m a n n, f. 1861, tysk arkitekt och
konstskriftställare, studerade
1896—1903 i England och har
drivit livlig propaganda för den
engelska lanthus- (cottage-)stilen.
Muthmann [mo’t-],
Wilhelm, f. 1861, d. 1913, tysk
kemist, prof, vid tekniska
högskolan i München, undersökte
sällsynta metaller samt
metallhydri-der och nitrider.
Mutilatio’n (av lat. mutila’re,
stympa), stympning.
Mutine’nsiska kriget, se
Modena.
Mutosko’p (av lat. muta’re,
ombyta, och grek, skopan, se),
apparat, i vilken
bromsilver-kopior efter en film, uppsatta
radiellt på en axel, under
kring-vridning avlösa varandra i
synfältet och ge en rörlig bild. M. är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
