Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mykorrhiza - Mülhausen - Mülheim - 1. Mülheim an der Ruhr - 2. Mülheim am Rhein - Mylius-Erichsen, Ludvig - Mylla - Müller - 1. Carolina Fredrika Müller, f. Halle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Mülhausen—Müller
410
r o t, symbiotisk sammanslutning
(jfr Symbios) mellan rötter
och svampmycelier. Man
urskiljer två huvudtyper, en do t r o’ f
(endo tr of i s k) och
ekto-tro’f (ektotrofisk) M.,
mellan vilka dock alla övergångar
finnas. Den endotrofa, som
förekommer bl. a. hos orkidéerna och
ljungväxterna (fam. Erica’ceae),
utmärkes därav, att svamphyfer
rikligt förekomma inuti rötternas
bark- och epidermisceller. Den
ektotrofa M. är typiskt utbildad
hos våra skogsträd.
Svamphyfer-na omspinna här de finare
rötterna och bilda en tät s. k.
mantel omkring desamma. Från denna
intränga de i rötterna, där de
utvecklas huvudsaki. mellan
barkcellerna. M. äro ytterst vanliga;
endast inom få växtfamiljer
saknas de helt och hållet.
Skogsträdens M. uppbyggas av ett stort
antal i skogen växande
hattsvampar, ss. rörsoppar, kremlor, riskor,
flugsvampar och musseroner. —
M. äro vanl. nyttiga 1. nödvändiga
både för de ingående svamparna
och de högre växterna.
Svamparna förmedla främst kväve till
rötterna och erhålla bl. a.
kolhydrater från dessa. Skogsträdens
mykorrhizasvampar uppta
ammoniak och organiska
kväveföreningar från humustäcket. Utan
M. kunna skogsträden ej täcka
sitt kvävebehov, såvida ej
salpeterbildning i marken äger rum.
Mülhausen [-haosen], fr.
Mul-house, stad i dep. Haut-Rhin,
Elsass, Frankrike, vid Rhens
biflod Ill, Rhen—Rhönekanalen och
järnvägen Strassburg—Basel.
Industriell storstad, medelpunkt
för bomullsspinneri- och
väveri-industrierna i Elsass;
maskin-och kemisk industri. 100,000 inv.
— M., som omtalas på 700-t., blev
fri riksstad på 1200-t., förenades
med schweiziska edsförbundet
1648, med Frankrike 1798 och
tillhörde 1871—1919 Tyskland.
— Ang. slagen vid M. se
Elsass sp. 957.
MüTheim [-hajm]. 1. M. an
der Ruhr, stad i
Rhenprovin-sen, Preussen, i ett
stenkolsområ-de. Stor järnindustri (bl. a.
Thys-senverken), garverier,
bomulls-väverier, yllespinnerier. 130,000
inv. — 2. M. a m R h e i n, stad i
Rhenprovinsen, Preussen,
inkorporerad med Köln. 55,000 inv.
MyTius-ETichsen, Ludvig,
f. 1872, d. 1907, dansk författare
och polarfarare. M. ledde 1902—
04 ”den danska litterära
Grönlandsexpeditionen”, som bereste
Grönlands västkust, samt 1907
”Danmarkexpeditionen”,
varunder M. omkom; han hade dock
löst uppgiften att kartlägga den
förut okända delen av Grönlands
n.ö. kust.
Mylla, jordarter med stor halt
av m u 11, mörkbruna lämningar
efter multnade växt- och
djurde-lar. Man skiljer mellan m u 11
-ämnen (humusämnen),
m ulls yr or (humin- och
u 1 m i n s y r a) samt m u 11
-kroppar (humin och u 1
-min) (jfr H u m u s ä m n e n).
Kolhalten ökas med fortgående
förmultning och är vanl. c:a 50—
70 %. Mullrika jordarter kallas
efter övriga ingående
beståndsdelar sand-, ler- 1.
svartmylla (den sistnämnda
bestående huvudsaki. av mull). M.
upp-fryser vid omväxlande frost och
tö och passar därför ej för
höstsäd o. a. övervintrande växter.
Jfr Jord sp. 171 f.
Müller. 1- Carolina
Fredrika M., f. H a 11 e, f. 1755, d.
1826, danskfödd sångerska
(mezzosopran), anställd 1780—1806
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
