Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myntdirektör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Myntkonvention—Mynttecken
440
svenska mynt och medaljer samt
en betydande mängd utländska
mynt från äldre medeltid, de
flesta funna i svensk jord. —
Bland övriga svenska M. märkes
Riksbankens
myntkabinett, grundat 1756 och
omfattande svenska mynt och medaljer
samt utländska mynt från tiden
efter 1832.
Myntkonvention, fördrag 1.
överenskommelse mellan två 1.
flera stater om helt 1. delvis
gemensamt myntväsen. 1.
Latinska myntunionen (se
d. o.) har vid flera tillfällen
modifierats. På grund av silvrets
värdefall i förhållande till guld
(från 1867), vilket föranledde ett
inflöde av silver och ett utflöde
av guld (enl. Greshams lag), blev
det nödvändigt att begränsa och
tidvis inställa all prägling av nya
femfrancssil ver mynt (”haltande
dubbelmyntfot”). — Under
världskriget försattes M. ur funktion.
De i ett land präglade mynten ha
sålunda ej längre laglig
betalningskraft i de övriga
unionslän-derna. — 2.
Skandinaviska m y ntk onv en t i o
-nen (se d. o.) fortbestår formellt,
ehuru den under världskriget
genom förbud mot export av
myntmetall och mynt, genom sedlarnas
oinlöslighet m. m. miste reell
innebörd, vilken sedan icke
återvunnits. Redan vid slutet av 1915
visade växelkursnoteringarna, att
penningenheterna i Sverige, Norge
och Danmark ej längre hade
verkligt samband med varandra. —
Danska och norska skiljemynt,
som präglats enl. konventionen
(samt enl. tilläggskonventionerna
1917 och 1920 om skiljemynt av
järn, resp, kopparnickel)
förlorade fr. o. m. 6 okt. 1924 giltighet
som lagligt betalningsmedel i
Sverige. — Jfr Penningväsen.
Mynt- och juste’ringsverket
[sjy-] (jfr Justera), centralt
ämbetsverk, lydande under
finansdepartementet, bildat 1910 genom
sammanslagning av
Kontrollverket och Myntverket och
överflyttande dit från Kontroll- och
justeringsbyrån av
justeringsvä-sendet. — Verket dels tillverkar
med uteslutande rätt allt rikets
mynt och skiljemynt, präglar
medaljer samt verkställer probering
av guld och silver, dels handhar
kontroll över guld-, silver- och
platinaarbeten, dels har
överinseendet över justeringsväsendet
i riket. Förutom
myntdirektören, som är verkets chef,
finnas i verket anställda två förste
ingenjörer, en kamrer, två
ingenjörer, en kassör, en myntgravör
m. fl.
Myntprov, undersökning av
halten i guld- och silvermynt.
Myntrealisation 1. d e v a 1
-v a t i o’ n, devalvering,
inlösen av skiljemynt 1.
pappers-mynt med endast en del av deras
nominella värde. 1719—24
realiserades i Sverige nödmynten, som
1719 nedsattes till halva
namn-värdet 1. 16 öre silvermynt samt
slutligen 1724 till 7M av
namnvärdet 1. 1 öre kopparmynt. 1776
inlöstes då gällande pappersmynt
med hälften av namn värdet; 1802
inlöstes riksgäldssedlarna med a/3
och 1830 riksbankssedlarna med
3/8 av deras namnvärde.
Myntregale (jfr R e g a 1 e),
kronans ensamrätt att slå mynt
(se d. o. sp. 427).
Myntsedel, av myntverket
avgiven handling, vilken visar, huru
mycket i mynt en inlämnare av
myntmetall har att återbekomma.
Mynttecken, vanl. också
nödmynt, de kopparmynt, som
under tiden 1715—19 utgåvos med
en prägel av 1 daler silvermynt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
