Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mysterium ... - Målarkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
Mytologi—Målarkonst
456
Mytologi’, sc M y t.
Myvatn, ”myggvattnet”, insjö
på n. Island. Många av M:s öar
äro gamla kratrar.
Myxo’m (av grek. my’xa,
slem), se Svulst.
Myxomyce’tes, se
Slemsvampar.
Myxöde’m (av grek. my’xa,
slem, och oi’derna, svulst), se
Hudsjukdomar sp. 970 och
K r e t i n i s m.
Måbär, se R i b e s.
Måg, dotters man, svärson.
Måkläppen, se Falsterbo
rev.
Mål (etym. besläktat med
möta-, urspr. församling). 1. Tal,
språk; folkmål (se d. o.). — 2. Se
Rättegång.
Mål (etym. besläktat med
mäta). 1. Ett efter utsäde 1.
ytvidd bestämt stycke jord (i
Hälsingland och Medelpad). —
2. Detsamma som rymdmått (se
M å 1 k ä r 1). — 3. Slutpunkten
vid tävling, utgöres vid tävling i
fotlöpning av en å marken mellan
två stolpar dragen vit linje,
ytterligare markerad genom en mellan
samma stolpar på 1,22 m:s höjd
spänd, skör, vit tråd, som
spränges av segraren. Vid
hästtävlingar markeras vanl. M. med
flaggor, varjämte framför
domaren står en stång för
möjliggörande av syftning utmed mållinjen.
Se i övrigt Bollspel sp. 243
samt Kastlekar.
Målar gra vör (fr.
peintre-gra-veur), grafiker, som själv
uppfunnit (inventerat) den graverade
kompositionen, vare sig denna
utgöres av en målning 1. teckning.
Jfr Originalgrafik.
Målarkonst, måleri, är den
art av den bildande konsten, som
framställer bilder på en yta med
hjälp av färger. Jämte
målningen kan till M. i vidsträckt
mening även räknas den färger
saknande teckningen, vilken ofta
utgör ett förstadium till
målningen (se Handteckning), i
viss mån även den
mångfaldigande grafiken (se d. o.). Ä andra
sidan kunna till M. hänföras
bildframställningar i färger men
utförda i annat material och annan
teknik än målningen i egentlig
mening, ss. mosaik, glas-,
miniatyr- och vasmålning (se
dessa ord), emaljmålning (se
Emaljkonst) och
bildvävnad (se G o b e 1 ä n g). — I fråga
om målningar i egentlig mening
skiljer man mellan den med
arkitektur samhöriga, vanl. å väggar
1, tak utförda
monumentalmålningen och den fristående
staffli-1. tavelbilden. Den förra är i regel
utförd antingen på mur i al
fresco-1. al seccoteknik (se
Fresko-m ål er i) 1. i tempera (se d. o.)
på trä men kan även vara utförd
på duk, som spänts över vägg- 1.
takytan. Den senare är vanl.
målad på trä (pannå) 1. duk, mera
sällan på annat material, ss.
marmor 1. koppar, och tekniken är
antingen tempera 1. oljemålning (se
d. o.), under antiken även
enkau-stik (se d. o.). Särskilda,
teckningen närstående arter av M. äro
de vanl. på papper utförda
akvarell, gouache och pastell (se dessa
ord). — Målningens
huvudelement äro färgen och teckningen.
Är dess konstnärliga verkan i
främsta rummet förbunden med
det förra elementet, säges den
vara målerisk, är åter teckningen
det dominerande, talar man om
lineär 1. plastisk verkan,
allteftersom teckningen framhåller i
ena fallet figurernas och
föremålens ytterlinjer, i andra fallet
deras plastiska värden, formen och
.volymen. Det främsta medlet att
återge rumsförhållanden utgör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
