- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VIII. Meusnier-Park /
469-470

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Målarkonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

469

Målarkonst

470

nässansen med Lionardo,
Ra-f a e 1 och Michelangelo som
ledande konstnärer utvecklar M.
till storvulenhet och
monumentalitet. Man söker nu icke längre i
första hand det karaktäristiska;
ledd av antika förebilder,
eftersträvar man det ideala. Metod och
teknisk kunskap träda i stället
för det naiva skapandet.
Fresko-måleriet har en glansperiod under
de konstälskande påvarnas
århundrade, och inom stafflimåleriet
uppstå nya genrer;
porträtt-konsten når en snabb utveckling.
Motivkretsarna vidgas och* bli
flera, och ett utpräglat världsligt
måleri, ofta av starkt sensuell
karaktär, uppstår vid sidan av det
religiösa. Kompositionen
präglas av större klarhet och
harmoni; detaljerna åsidosättas för
totaleffektens skull.
Figurgrupperna balansera varandra
symmetriskt, men inom de olika
grupperna söker man ge rika
variationer av ställningar och rörelser.
För att vinna fasthet och styrka

Italienskt renässansporträtt. Rafael:
En kardinal. (Madrid.)

Tyskt renässansporträtt. Dürer: Barent
van Orley. (Dresden.)

åt bilden lägges stundom till
grund för uppbyggnaden en
geometrisk figur (t. ex. Lionardos
triangelkomposition; jfr ill. till
Anna sp. 460). Mot
århundradets slut stegras rörelsen i
kompositionen, man vågar sig på
djärvare perspektiv och förkortningar
— Correggio är härvidlag en
föregångsman —, och i
Michel-angelos av våldsam kraft fyllda
fresker talar redan den nya stil,
som blir bestämmande för
1600-t:s M. Högrenässansens teckning
inriktar sig på att ge figurerna
tyngd och volym, och gestalternas
kroppslighet framhäves genom en
energisk draperibehandling.
Koloriten utmärker sig för mindre
brokighet än förut, färgerna
stämmas in i en helton, och i ett mjukt
glidande ljusdunkel finna främst
Lionardo och Correggio nya
uttrycksmöjligheter. Nord-Italien
(särskilt Venedig) ger färgen ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/8/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free