Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mäll ... - Människan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Människan
508
Människan. Läget av några av de
viktigare organen.
roll, t. ex. i L e b e s g u e s
integral. I synnerhet märkas sådana
satser, som ej gälla för alla
variabelvärden inom ett intervall men
som kunna visas gälla ”nästan
ö v e r a 111”, d. v. s. med
undantag av en O-mängd
variabelvärden. Med en M:s
deriva’t-mängd menas M. av alla
för-tätningspunkter till den givna M.
En förtätningspunkt till
en M. är en punkt, så beskaffad,
att oändligt många avM:s
punkter finnas inom ett godtyckligt
litet intervall omgivande
punkten. En M., som innehåller sin
derivatmängd, säges vara
sluten. — Mängdteorin grundlädes
av G. Cantor 1883.
Människan, Ho’mo sa’piens,
som förr hänfördes till en särskild
ordning, Bi’mana (”de
tvåhän-ta”), räknas nu vanl. till
djurgruppen Prima’tes — vilken i
övrigt omfattar apor och halvapor
— med stöd av anatomiska,
embryologiska, fysiologiska och
patologiska likheter. Bland de
förstnämnda märkas de
rudimentära organen (se
Rudimentära organ). Bland
embryologiska stöd märkes
överensstämmelse i fostrets utseende på
motsvarande stadier hos M. och
övriga Primates; sålunda finnes
t. ex. svans hos M. under
fosterstadiet (2:a mån.). Gälbågar,
gällock, urnjurar m. m. finnas på
embryonalstadiet men saknas hos
M. i fullväxt tillstånd; de
påträffas däremot hos den fullt
utvecklade individen mer 1. mindre långt
ned i djurserien. Likheter mellan
M. och t. ex. sjimpans äro vidare
bl. a. likartad precipitinreaktion
samt att vissa för M. typiska
sjukdomar, ss. syfilis, kunna
inympas på apor. För M.
utmärkande är dels den högre intelligensen,
dels vissa anatomiska
förhållanden, bl. a. den upprätta gången,
ryggradens form, huvudets
hållning, vissa musklers starkare
utveckling, bröstkorgens form,
skallens stora volym och hjärnans
starka utveckling, händernas
stora förmåga av kombinerade
rörelser, fotternas ställning samt
den partiella frånvaron av
hårbeklädnad. — Människokroppen är
i sin anläggning symmetriskt
dubbelsidig. I stort sett bibehålies
denna symmetri under
utvecklingen, men avvikelser därifrån
inträda för hjärta, magsäck m. fl.
organ, vilka, symmetriskt
anlagda, sedermera inta osymmetriskt
läge. M:s mittparti utgöres av
bålen, vars direkta fortsättning
är den uppåt avsmalnande halsen,
som uppbär huvudet. Vid bålen
äro fästade extremiteterna.
Huvudet innehåller i sin övre, bakre
del nervsystemets centrum,
hjärnan, som är omgiven av en
benkapsel, hjärnskålen. Denna innesluter
även hörselorganet. Syn- och lukt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
