Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Möss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573
Möss—Möwe
574
mörkbrun, på sidorna gråvit,
svartprickig, under silvervit.
Längd 25—35 cm. Lever i strömt
vatten.
Möss, se Råttsläktet.
Mösseberg, platåberg i Skarab.
1., n.v. om Falköping. Platån
täckes till stor del av ljunghedar och
mossar. Sluttningarna äro branta
och skogklädda. Högsta punkten
324 m. ö. h. M. har samma
geologiska byggnad som Billingen. M: s
vattenkuranstalt med sanatorium
(ej för öppen tuberkulos),
grundad 1865, på s.ö. sluttningen av
M., ger modern ljus-, röntgen-,
elektricitets- och badbehandling.
Mösspartiet, politiskt parti
under frihetstiden, uppkommet i
slutet av 1730-t. ss. motvikt till
hattpartiet (se d. o.). I motsats
till hattarnas chauvinistiska
krigspolitik krävde M. en
försiktig in- och utrikespolitik i Horns
anda. Partiet hade i början sina
främsta anhängare inom den
gamla högadeln men förvärvade
dock snart sympatier även hos det
konservativa bondeståndet. Sedan
det efter det ryska krigets
misslyckande vid 1742—43 års riksdag
förgäves försökt få en räfst till
stånd med hattarna, sökte det
stöd främst hos Ryssland men
åtnjöt även engelska och danska
subsidier, förbindelser, som av
motståndarna utnyttjades till
anklagelser för landsförräderi. På
1746—47 års riksdag var M.
splittrat i en moderat och mindre
ryssvänlig grupp (T. G. Bielke,
G. Bonde, v. Ungern-Sternberg)
och en mer doktrinär (Åkerhielm).
Ryske ministern v. Korffs stötande
uppträdande bragte oviljan mot
M. till utbrott, en räfst inleddes
med dess ledare, och partiet
upplöstes. — Missnöjet med
hattarnas styrelse, särskilt Pommerska
kriget, ledde omkr. 1760 till
bildandet av ett yngre M., som på
riksdagen 1765—66 kom till
makten. Bland dess ledare märkas K.
G. Löwenhielm och J. v. Düben,
kanslipresidenter resp. 1765—68
och 1772. Detta M. stödde sig
huvudsaki. på de ofrälse stånden,
främst det andliga, och upptog
tidens krav på större frihet, bl. a.
tryckfrihet, och av fysiokratiska
idéer uppburna ekonomiska
reformer, som påyrkades av radikala
skriftställare som Chydenius och
Nordencrantz. Statsfinanserna
sökte M. upphjälpa genom
sparsamhet, i synnerhet indragning av
ämbeten och av statsunderstöd.
Även utåt återupptogs den
tidigare mösspolitiken, som snart
ledde till beroende av Ryssland.
Partiet föll dock framför allt på
inrikespolitiska missgrepp.
Försöket att stadga myntväsendet
genom en restriktiv bankpolitik
medverkade till en svår ekonomisk
kris i slutet av 1760-t. Efter en av
hattbyråkratin stödd
tronavsägelse och ämbetsmannastrejk 1768
störtades M. f. å. men kom 1772
åter till makten. I den då
utbrutna ståndsstriden företrädde M. de
lägre stånden och arbetade för en
privilegieutjämning. Dess
verksamhet avbröts s. å. genom Gustav
III:s revolution.
Mö’svand [-vann], insjö i
Telemark fylke, Norge, avflyter genom
Maane till Tinnsjö. 53 kvkm. Jfr
R j u k a n.
Mö’we, se D o h n a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
