Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalmuseum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Nationalmuseum—Nationalpark
632
riks samlingar inköptes för
statsmedel av Gustav III, som
planerade att därav bilda ett museum och
i detta syfte även på 1780-t. gjorde
betydande inköp av antika
statyer. Efter konungens död kom
detta s. k. Kongliga museum 1794
till stånd i Stockholms slotts n.ö.
flygel. Dess intendent blev den
nitiske K. G. Fredenheim, och då
denne 1795 utnämndes till
överintendent, lades museet under
Överintendentsämbetet.
Samlingarna överflyttades 1866 jämte
Statens historiska museum och
till 1884 även Livrustkammaren
(se d. o.) till N. Sedan dess ha de
hastigt utökats genom årliga
statsanslag och gåvor från
enskilda och föreningen
National-musei vänner (se d. o.). Genom en
kunglig stadga 1868, modifierad
1880, blev konstsamlingen en
självständig institution, hörande
under ecklesiastikdepartementet
och styrd av en intendent, som i
inköpsfrågor biträddes av en
nämnd på fem personer. 1913
erhöll N. sin nuv. organisation,
varvid den gamla nämnden ersattes
av en ny, bestående av
intendenterna, under ordförandeskap
av överintendenten. Efter en av
Richard Bergh uppgjord,
vittgående omdaningsplan ha
samlingarna under hans
överintendents-tid (1915—19) omordnats efter
moderna museiprinciper, ett
arbete, som efter hans död fortsatts
i hans anda.
Nationalmuseum, Finlands
N., i Helsingfors, Finlands
centrala arkeologiska och
kulturhistoriska museum, inrymt i en av
arkitektfirman Gesellius,
Lindgren och Saarinen 1906—10 efter
paviljongsystemet uppförd
anläggning. N. är uppdelat i en
förhistorisk avd., en historisk avd.
(kyrkliga, spec. medeltida,
före
mål, högre ståndsavdelning,
vapen- samt mynt- och medalj
samling) och en etnografisk avd. med
såväl in- som utländska
samlingar. — N. har sitt upphov i en
mindre, av universitetet på 1830-t.
upprättad samling, vilken senare
starkt utvidgades och 1893 erhöll
namnet Statens
historisk-etnogra-fiska museum, 1917 det nuv.
Nationalpark, område,
undantaget från ekonomiskt
utnyttjande för att åt eftervärlden
bevara en bild av ett lands
ursprungliga natur. Ett mindre
sådant område kallas vanl.
natur-skyddsområde 1.
reser-v a’ t. Idén till bildandet av N.
uppstod i För. Stat, (jfr
Naturskydd). — I Sverige, där
riksdagen första gången 1909
beslöt att på statens mark avskilja
områden till N., finnas f. n.
(1926) 12 dylika, represente-
rande olika naturtyper: V a d
-vetjåkko N., n.v. om Torne
träsk, c:a 24 kvkm.; ett
huvudsaki. med björkskog bevuxet
låg-fjällsområde; Abisko N., vid s.
Torne träsk, c: a 50 kvkm.; typisk
högfjällsdal med ovanligt yppig
vegetation; Stora
Sjöfallets N., kring Stora Lule älvs
översta lopp, urspr. c:a 15 kvmil
men stympad genom beslut av
urtima riksdagen 1919, då ett större
område kring sjöarna i hjärtat av
parken utbröts för reglering av
sjösystemet; ett storslaget
fjälllandskap med barr- och lövskog,
snöfjäll, vattenfall, sjöar och
myrar; ståndort för en betydande
björnstam; S ar eks N., 19
kvmil, Sveriges största; väldiga
fjällmassiv med storartade
glaciä-rer; Peljekaise N., c:a 146
kvkm., 2 mil v. om Hornavan;
hu-vudsakl. björkskogsområde, delvis
med lövängsnatur;
Sonfjällets N., c:a 27 kvkm., en del av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
