Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalråd ... - Nationernas Förbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635 Nationalsång—Nationernas Förbund 636
Nationalsång, detsamma som
folksång.
National Templar Orden, se
Goodtemplarorden.
Nationa’lti’dende [-dene],
daglig konservativ tidning i
Köpenhamn, grundad 1876 av J. C.
Ferslew.
Nationalverkstäder, se B lan c
och
Februarirevolutionen sp. 1457 f.
Nationell, adj. till nation;
fosterländsk; inhemsk.
Nationella framstegspartiet,
ett 1906 under ledning av H.
Andersson i Skivarp bildat parti i
A. K., som avsåg att samla de
moderata från både höger- och
vänsterhåll. Förhoppningarna på
de liberala grusades dock, och N.
bildades huvudsakl. av vildar. Det
samverkade i allm. med
Lantmannapartiet (se d. o. sp. 235),
varmed det sammanslogs 1912.
Nationella partiet, Första
kammarens nationella
parti, högerparti i F. K., bildat
vid riksdagen 1912 genom
sammanslagning av kammarens dåv.
högergrupper,
protektionisterna (partiorganiserade 1888),
och moderata partiet
(bildat 1905), mellan vilka
tullfrågorna då upphört att verka
söndrande.
Nationell Tidskrift, organ för
Sveriges nationella
ungdomsförbund (se d. o.).
Nationernas Förbund, förk.
N. F., Folkförbundet (eng.
League of Nations, fr. Société des
Nations, ty. Völkerbund) är en
permanent sammanslutning
mellan självstyrda stater och har till
ändamål att minska
krigsmöjlig-heterna och stärka
fredsgarantier-na. Tanken på en dylik
sammanslutning framkom i London 1915
genom bildandet av en privat
förening, The League of Nations So-
ciety, som sedermera uppgick i
The League of Nations Union.
Under expresidenten Tafts
ordförandeskap kom även i För. Stat. 1916
till stånd en förening med samma
syfte, The League to enforce
Peace. Idén fångade presidenten
Wilsons intresse och ingick i hans
1918 proklamerade 14 punkter (se
Världskriget). På
fredskon-ferensen i Paris 1919 utarbetades
en grundlag för N.,
förbundsak t e n (eng. covenant, fr. pacte),
antagen 28 april 1919, vilken
intogs i Versaillesfreden och trädde
i kraft samtidigt med denna 10
jan. 1920. — Medlemskap. N:s
medlemmar skulle från början
utgöras av dels de allierade
och associerade makterna, dels 13
förut neutrala stater, bland dem
Sverige, som inbjödos att ingå i
förbundet. De senare accepterade
samtliga inbjudningen, men För.
Stat., Ecuador och Hidjaz vägrade
inträda. Stat, dominion 1. koloni
med självstyrelse kan bli medlem
av N., därest dess upptagande
med % majoritet bifalles av
för-bundsförsamlingen, under
förutsättning att den lämnar
betryggande garantier för sin avsikt att
iaktta internationella
förpliktelser och godtar N: s bestämmelser
ang. sina rustningar (art. 1).
Inberäknat brittiska dominions,
utgör antalet medlemmar (maj
1926) 55. Tysklands inträde i
förbundet är under förberedande.
Ryssland har varit ur räkningen.
Utträde kan ske med en
uppsägningstid av 2 år, uteslutning på
grund av viss kränkning av akten
(art. 16). — Organisation.
Förbundets säte är Genève, men det
kan flyttas. De officiella språken
äro franska och engelska. N: s
huvudorgan äro: a)
Församlingen, bestående av ombud för
N:s medlemmar. Varje stat har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
