Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nearktiska regionen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Nebulös—Nedansiljans domsaga
684
diameter uppskattas till 23,000
ljusår. Polzonerna i vårt
vinter-gatsystem äro rikare på
spiral-nebulosor än zonerna närmare
Vintergatan, i vilken blott en
dylik N. upptäckts. Man har
ännu ej kunnat avgöra, om de
höra till vårt vintergatsystem 1.
ej. — Bland gasnebulosorna
skiljer man på oregelbundna
(d i f f u’ s a) och p 1 a n e t a’
-r i s k a. De förra ha mycket
oregelbunden form och töckniga
kanter samt äro i regel mycket
stora. Ljusstyrkan varierar
starkt. Orionnebulosan är synlig
för blotta ögat som en matt, diffus
ljusfläck; dess avstånd torde icke
uppgå till mer än 400 å 600
ljusår. Dessa N. äro oss mycket
närmare än spiralnebulosorna och
höra säkerligen till vårt
fixstjärnsystem; de äro ytterst sällsynta
utanför Vintergatan. De
oregelbundna liksom de planetariska
N: s spektra bestå i huvudsak av
ljusa linjer, härrörande från bl. a.
väte och helium samt ett,
möjligen två hypotetiska ämnen,
sammanfattade under namnet n e b
u’-lium (Nu). — De planetariska
N. förekomma likaledes
huvudsaki. i Vintergatan men äro
relativt sällsynta (hittills ha endast
150 iakttagits). I en medelstark
tub visar sig en planetarisk N.
vanl. som en regelbunden, väl
begränsad skiva, liknande en
planet. Fotografin uppdagar
emellertid, att dessa N. ha en
synnerligen mångskiftande gestalt.
De flesta äro dock i verkligheten
sfäriska 1. ellipsoidiska skal, vanl.
med en centralstjärna; ibland äro
de yttre delarna ljusstarkare än
de inre (ringnebulosor),
ibland så ljussvaga, att blott
centralstjärnan framträder
(nebulös s t j ä r n o r). Deras avstånd
uppskattas till i genomsnitt några
hundra ljusår; de höra sannolikt
till vårt fixstjärnsystem. — De
mörka N. uppträda som större 1.
mindre fläckar i för övrigt st
järnrika trakter av himlavalvet.
Nebulö’s (av lat. nebulo’sus),
dimmig; oklar, svårfattlig.
Nece’ssitas, lat., nödvändighet.
Necessä’r (fr. nécessaire, eg.
nödvändig), etui, väska 1. d. för
toalett- 1. sysaker.
Ne’ckar, högerbiflod till Rhen,
genomflyter Württemberg och
Baden och utmynnar vid Mannheim.
Segelbar från Kannstatt. 400 km.
N: s dal är berömd för
naturskönhet och bördighet (vinodling).
Necker [-kä’r], Jacques,
f. 1732, d. 1804, fransk politiker,
bankir i Paris. N. hade 1776—81
ledningen av statsfinanserna,
vilkas usla tillstånd han sökte
förbättra genom stora lån. Då
aristokratin öppet visade sitt missnöje
med honom, sökte han vinna
folkgunst genom att uppta en del av
sin föregångare Turgots
reformplaner. Bl. a. införde han i några
provinser en reformerad
representation och publicerade till de
konservativas förbittring en
riks-räkenskapstablå. Ånyo
finansminister 1788, arbetade N. för
ständernas sammankallande men intog
f. ö. en vacklande hållning. Han
sökte genomföra ett
konstitutionellt kompromissprogram men
motarbetades, särskilt av
hovpartiet, och avskedades. Följden blev
det ödesdigra upploppet 12—14
juli 1789. N. återkallades men
kunde under de alltmer
revolutionära förhållandena ej göra sig
gällande och avgick 1790. Hans
dotter var madame de Stael.
Nedan. Månen är i N. från
fullmåne till ny (särskilt från
sista kvarteret till ny).
Nedansiljans domsaga,
Kop-parb. L, utgöres av två tingslag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
