Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697 Nederländerna (Förv. Pol. part. Rätts- o. Försv.-v. Rel.) 698
rätt. Grundlagsändringar fordra
% majoritet samt bekräftelse
efter nyval av andra kammaren.
— Monarken har vid sin sida
ansvariga ministrar, som
tilllika äro departementschefer (f. n.
10). Därjämte finnes ett av
monarken utsett Raad van Staate
med 14 led., som yttrar sig i
lagstiftnings- och förvaltningsfrågor.
— Förvaltning. N. äro indelade i
11 provinser (se kartan) och 1,082
kommuner. Provinserna styras av
kommissarier, utnämnda av
regeringen, vilka tillika äro ordf, i
representativa församlingar,
provinsstaterna. Dessa väljas på 4 år
och tillsätta ett verkställande
utskott, Gedeputeerde Staaten. —
De politiska partierna i N. äro
synnerligen talrika och i stor
utsträckning åtskilda genom
religiöst bestämda programpunkter.
Ställningen mellan de i andra
kammaren efter valen juli 1925
representerade var följande:
Romersk-katolska statspartiet ..... 30
,, ,, folkpartiet .......... 1
Antlrevolutlonära partiet
(kalvinis-tiskt) ............................ 13
Kristligt historiska unionen
(kalvi-nistiskt) ......................... 11
Politiska reformerta partiet
(kalvi-nistiskt) .......................... 2
Reformerade reformerta partiet
(kalvinistiskt) .................... 1
Lantpartiet (Plattelenders) ........ 1
Liberala partiet (Vrijheidsbond) ... 9
Radikala partiet
(Vrijzinnig-Demo-kratiseh Bond) ..................... 7
Socialdemokrater (S. D. A. P.) ... 24
Kommunister ........................ 1
De fyra förstnämnda ha utgjort
den konservativt-kyrkliga
koalitionen, vars sammanhållning efter
världskriget alltmer försvagats,
dels genom det starkt
konservativa kristligt-historiska partiets
växande opposition mot
katolikerna (understödd av de fria
kalvi-nistiska småpartierna), dels
genom uppkomsten av
demokra-tiskt-radikala fraktioner inom de
romersk-katolska och
antirevolu-tionära partierna. —
Rättsväsen. En begränsad domsrätt
utövas av 101 underdomstolar
(Kantongerechten), medan 23
ar-rondissementsdomstolar utgöra
allmän första instans; från dessa
appelleras till 5 hovrätter
(Ge-rechtshoven). Högsta dömande
myndighet är Hooge Raad i Haag.
Särskilda ungdomsdomstolar ha
nyligen införts. — För svar sväsen.
Allmän värnplikt gäller. Vid
armén uttas dock för utbildning
blott en begränsad kontingent på
21,500 man genom lottning.
Utbildningstiden varierar från lägst
5 % månader för oberidna till
högst 15 månader vid kavalleriet;
värnpliktiga officerare och
underbefäl uttas vid oberidna
vapenslag för längre utbildning än de
meniga. Aktiva armén har
milis-artad karaktär med svaga
freds-kadrar; den kan uppställa en
linjearmé om 4 s. k.
divisions-grupper, i fält å två
infanteridivisioner m. m. Av äldre
årsklasser skola därjämte
reserv-trupper uppsättas. Kolonialarmén
i Ostindien, som efter
världskriget ägnats ganska stor
omvårdnad, uppsättes huvudsaki. genom
värvning och räknar omkr. 33,000
man, därav 7,000 européer,
ör-logsflottan utgöres av 4 äldre
pansarfartyg om 5,000—6,500 ton,
två moderna kryssare om 7,000
ton, omkr. 6 jagare, 20
torpedbåtar, 20 U-båtar m. m. De
modernare fartygen samt beslutade
nybyggnader äro huvudsaki.
avsedda för koloniernas försvar. —
Religion. N. sakna statsreligion,
men de synnerligen talrika
kyrkosamfunden åtnjuta i viss
utsträckning anslag av staten.
Nederländska reformerta kyrkan
hade 1920 2,826,000 medlemmar,
är organiserad presbyterianskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
