Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nedre Ullerud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Nefasti—Negativpapper
720
kansk kemist, prof, vid Lafayette
College (Easton) 1887, i
Worces-ter 1889 och i Chicago 1892,
bestämde konstitutionen hos
knallsyran, vilken av N. betraktas som
koloxidens oxim med formeln
C = NOH.
Nefa’sti, lat., se F a s t i.
Nefeli’n, av
natriumalumini-umsilikat (NaAlSiOJ bestående
mineral, kristalliserar
hexago-nalt. N. förekommer i
nefelinsye-niter, nefelinbasalter m. fl.
bergarter. En ogenomskinlig varietet
av N. kallas e 1 e o 1 i’ t.
Nefelome’ter (av grek,
ne-fe’le, dimma, och metron, mäta),
instrument för mätning av ett
mediums grumlighet, liknar
kolori-metern, men belysningen infaller
från sidan.
Nefosko’p (av grek. ne’fos,
moln, och skopd’n, se),
instrument för observation av molnens
gång över himlen. Den av
fransmannen Besson uppfunna
”moln-räfsan” består av fem vertikala
pinnar, på lika avstånd från
varandra fästade längs en
horisontal stång, vilken på en vridbar
axel placeras 3—4 m. över
marken. Vid observation inställes
stången i molnets rörelseriktning,
och man iakttar, stående på
marken, hur lång tid molnet
behöver att passera pinnarna. Av
svenskarna G. Fineman och N.
Ekholm ha konstruerats andra
N., där molnbilderna passera i
speglar ingraverade streck.
Nefri’dier (av grek. nefro’s,
njure), se
Utsöndringsor-gan.
Nefrft ( av grek. nefro’s,
njure). 1. Se Urinorganens
sjukdomar. — 2. Ett grönt,
ytterst finstråligt aggregat av
strålsten, liksom det snarlika
mineralet j a d e i’ t, ett
natrium-aluminiumsilikat, använt till
va
pen och prydnadsföremål i
förhistorisk tid, ännu högt skattat
i Orienten, Europa och Amerika.
Nefrosto’m (av grek. nefro’s,
njure, och sto’ma, mun), se
Ut-söndringsorgan.
Ne’ftalim, se N a f t a 1 i.
Ne’ftys, egyptisk gudinna,
syster till Isis, gemål till Set,
moder till Anubis, de dödas
beskyd-darinna.
Nefud, namn på två
ökenområden i Arabien, Stora N. i n.
och L i 11 a N. i ö.
Negapatam [negopata’m],
hamnstad i presidentskapet
Madras, Britt. Indien, i Cauverydeltat.
55,000 inv.
Negatio’n (lat. nega’tio),
förnekande. Språkv. Ord 1. orddel,
som upphäver 1. till dess motsats
förvandlar betydelsen hos ett ord
1. en sats. N. kan bestå av s. k.
negativa adverb (t. ex. aldrig,
icke), pronomen (t. ex. ingen),
prefix (t. ex. o-, miss-).
Negativ (lat. negati’vus),
nekande, upphävande, innebärande
negation (se d. o.). Jfr
Positiv. — Fotogr. Se Fotografi
sp. 418 f. — Matem. Se
Negativa tal. — Negativ
kristall, se Positiv.
Negativa kontraktsintresset,
se Avtal sp. 927.
Negativa tal, tal mindre än
noll, måste införas för att
möjliggöra subtraktion av ett större
positivt tal från ett mindre. Det
positiva tal, som, lagt till ett
givet N., ger noll, kallas det givna
talets absoluta belopp.
—- Negativ storhet,
storhet, som mätes med ett negativt
tal. Stundom äro positiva och
negativa storheter reellt
likvärdiga, t. ex. positiv och negativ
riktning längs en linje.
Negati’vpapper,
fotografiskt N., tunt och fast papper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
