Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Negrer - Negress - Negri, Ada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Negress—Negri
728
Neger (nilot) med djurhudssköld och
spjut med järnspets.
gamla Egypten, i Fenicien,
Grekland och Rom. Av de
nordafrikanska araberna anordnade
slavjakter förde N. till olika delar av
de muhammedanska länderna.
När sockerplantagerna i spanska
Amerika och Brasilien på 1500-t.
behövde härdigare arbetskraft än
den indianska, började man
tvångsvis importera N. från
Afrika, först sudannegrer, senare
även bantufolk.
Negerslavimporten till Amerika utsträcktes
senare till Nord-Amerika, då
bomullsodlingen i dess s. delar i slutet
av 1700-t. började utvecklas. Hit
fördes huvudsaki. bantunegrer.
Den omänskliga behandling, för
vilken negerslavarna utsattes,
väckte så småningom en
opposition, för vilken England gick i
spetsen, och under 1800-t.
upphävdes slaveriet (se d. o.) successivt
i olika länder, vilket icke hindrat,
att slavjakter ännu på 1900-t.
anordnats av araber i Sudan.
Be
handlingen av N. har emellertid
alltjämt ofta varit hård (t. ex.
i Kongo, se d. o. sp. 1089 f.).
Reaktionen mot negerslavarnas
ovärdiga behandling, som bl. a.
tog sig ett uttryck i skapandet av
negerstaten Liberia (se d. o.), har
senare följts av en serie
åtgärder till N:s skydd (t. ex.
reglering av deras tillgång till
rusdrycker), och ett omfattande
arbete har utförts för att moraliskt
och kulturellt höja dem. Utom
Afrika har motsättningen mot
andra raser lagt svåra hinder i
vägen för detta arbete. Särskilt
gäller detta För. Stat. Trots den
likställdhet med de vita i fråga
om politiska o. a. rättigheter, som
efter inbördeskriget 1861—65
formellt infördes, äro N. i vissa
stater föremål för
undantagslagstiftning, hållas isolerade och
hänvisas till mindre ansedda yrken.
N: s hastiga numerära tillväxt
gör problemet om deras ställning
i För. Stat, alltmer brännande.
En växande emancipation har
bl. a. tagit sig uttryck i en
sam-lingsrörelse, panafrika-n i s m, som på kongresser
framfört olika reformkrav ang. N: s
ställning. Rörelsen vill skapa
förbindelser mellan N. i olika
världsdelar. Den protesterar bl. a.
mot de vitas fortsatta
inkräktande på afrikanskt land till N: s
förfång och mot de svartas
utnyttjande i européernas arméer. Dessa
programpunkter i förening med
den självkänsla N. vunnit, icke
minst genom sina insatser i
Europa under världskriget, ger
denna rörelse ett beaktansvärt
framtidsperspektiv.
Negre’ss (fr. négresse),
negerkvinna.
Ne’gri, Ada, f. 1870, italiensk
skaldinna, har skrivit formellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
