Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nektarin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Nelson—N emours
736
Nelumbo nucifera (indisk lotusblomma),
varvid han bl. a. måste förfölja
en fransk flotta ända till
Västindien. Slutligen mötte N. 21 okt.
1805 vid Trafalgar de förenade
franska och spanska flottorna,
som N., under parollen ”England
väntar, att var man gör sin plikt”,
angrep och i grund slog. Men den
betydelsefulla segern köptes med
N: s eget liv.
Ne’lson, Leonard, f. 1882,
tysk filosof, prof, i Göttingen
1919, framstår i verket über das
sogenannte Erkenntnisproblem
(1908) m. fl. arbeten ss.
representant för J. F. Fries’ filosofi
och som grundare av den s. k.
nyfriesska skolan.
Nelu’mbo, växtsläkte (fam.
N ymphaea’ceae), vattenväxter
med långskaft ade, över
vattenytan höjda blommor och blad, de
senare sköldformiga. Blommorna
ha talrika fruktämnen, nedsänkta
i ett cirkelrunt fäste. N. nuci’fera,
indisk lotusblomma, med
rosenröda blommor, är inhemsk i
tropiska Asien och Öst-Asien och
odlas ofta (i Sverige i
varmhus-bassänger). Dess frön och
rotstockar äro ätliga. Jfr Ny mp h ae a.
Nemato’der, Nem ato’ des,
se Trådmaskar.
Nematomo’rpha, en ordn.
trådformiga maskar av klassen
Aschelmi/nthes. Larverna leva
parasitiskt i kroppshålan hos
leddjur, de fullbildade i vatten. Mest
känd är den i sötvatten levande,
vanl. 15—25 cm. långa
”tagel-o r m e n”, Go’rdius aqua’ticus.
Neme’a, dalgång i Argolis,
Grekland, med ruiner av ett
forntida tempel, vid vilket de ne
-meiska spelen vart fjärde
år höllos till Zeus’ ära (se även
H e r a k 1 e s sp. 654).
Nemerti’ner, NemertVni, en
klass maskar av gruppen
Scole’-cida. Kroppen är långsmal,
längden varierar mellan några mm.
och flera meter. I framändan
ligger munöppningen och en stundom
med stilett och giftkörtel
beväpnad, utstjälpbar ”snabel”. Vanl.
skildkönade, vissa vivipara. De
flesta N. leva i havet, vissa i
sötvatten 1. på land. Många N. finnas
vid svenska västkusten.
Ne’mesis, i grek. myt. den
straffande vedergällningens
gudinna. Hon hade ett berömt
tempel i Ramnus i Ättika. N: s
attribut voro alnsmått, roder och hjul.
— N. d i v i’ n a, den gudomliga
vedergällningen.
Ne’mi, by i Latium, mell.
Italien, vid Albanobergen och den
vackra kratersjön Lago di N em i.
Vid N. framgrävdes 1885 ruiner
av ett Dianatempel. 1,200 inv.
Nemo’phila, se Venusöga.
Nemora’rius, se Jordanus
Nemorarius.
Ne’mo saltat so’brius, lat.,
”ingen dansar nykter”, citat från
Cicero. Under antiken ansågs
dansen ovärdig för andra än
yr-kesdansörer och -dansöser.
Nemours [nømo’r], stad i dep.
Seine-et-Marne, Frankrike, vid
Seines biflod Loing. 5,000 inv. —
N. var huvudstad i det forna
her-tigdömet Nemours, som innehafts
av bl. a. Gaston de Foix.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
