Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nikosia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Nilgai—Nilson
832
N., som härifrån går under sitt
egentliga namn. N. upptar längre
ned Ätbara, genomflyter i ett
slingrande lopp Libyska öknen, i
vilken Nildalen bildar en oas
(se Egypten sp. 742), och
passerar de 6 katarakterna, den
nedersta vid Assuan, vilka vid
högvatten kunna passeras av
mindre fartyg. Nedanför Kairo
börjar Nildeltat, som
omfattar 22,000 kvkm. N. delar
sig där i Damiette- och
Rosettearmarna, som föra dess vatten till
Medelhavet. Bahr al-Asrak är
vattenrikare än huvudfloden och
framkallar jämte Ätbara tack
vare sommarnederbörden i
Abessinien N: s årliga stigning maj—
sept. Dessa floder avsätta också
det bördiga Nilslammet. N. har,
om Kagera inräknas, en längd av
6,400 km. och är näst Mississippi
—Missouri världens längsta flod;
flodområdet uppskattas till 2,9
mill. kvkm. — Redan i äldsta
tider tillvaratog man
översväm-ningsvattnet genom att föra in det
i kanaler och dammar. Numera
ha de av engelsmännen anlagda
spärrdammarna i N., den största
vid Assuan (se d. o.), ännu
effektivare ökat odlingsmöjligheterna
genom att göra bevattningen
oberoende av översvämningstiderna.
Man har börjat reglera N. även i
Sudan. En plan är uppgjord
rörande vittgående reglering av
övre N. med Albert- och
Tanasjö-arna som dammsjöar och
kanali-sering av N. genom
träskområdena. Hittills har för främjande
av bomullsodlingen en damm
anlagts över Bahr al-Asrak på c:a
13° 30’ n. br. Den möjlighet,
engelsmännen härigenom
förvärvat att i påtrycknings syfte
begränsa N: s vattenmängd på
egyptiskt område, har väckt stora
farhågor därstädes.
Ni’Igai, se A n t i 1 o p e r sp.
499.
Ni’lgiribergen, se Främre
Indien sp. 750.
Nilgädda, se
Brachioga-n o i d e a.
Nilo’ter, negerras (om
rastypen se Människoraser sp.
524), omfattande en mängd små
stammar, ss. bari, dinka, sjilluk,
sjuli, vilka tala olika språk. N.
bo vid Vita Nilens källfloder ned
till Victoria- och Albertsjöarna.
De äro jägare 1. boskapsnomader.
Männen gå vanl. nakna;
kvinnorna bära ett skört av löv.
Nils (da. Niels), konung av
Danmark 1104—34, förmäld med
Margareta Fredkulla 1104. Då
sonen Magnus, kanske med N: s
medgivande, mördade Knut
Lavard, utbröt ett inbördeskrig, vari
N. dödades av Slesvigs borgare.
Nils Bosson, se Sture.
Nils E’bbesen, se N i e 1 s
E b b e sen.
Nils Eskilsson, omnämnd 1545
-—69, tapetvävare, anställd vid
och tidtals ledare för Gustav
Vasas och Erik XIV:s vävar
stugor, utförde en å Sthlms slott
förvarad vävd tapet, Kung Sveno.
Nils Hermansson, se N i c o
-laus Hermanni.
Nils Kettilsson, se Vasa.
Nils Nilsson (Silenius),
d. 1664?, borgmästare i Sthlm,
assessor i Svea hovrätt 1655. Ivrig
förkämpe för kraven på en
reduktion, ledde N. borgerskapets
opposition på 1650 års riksdag.
Nils Nilsson arbetskarl, se
Q u i d i n g.
Nilson. 1. Lars Fredrik
N., f. 1840, d. 1899, kemist, prof,
i Uppsala 1878, föreståndare för
agrikulturkemiska avdelningen
vid Lantbruksakademins
experi-mentalfält 1882, upptäckte
skan-dium och fastställde berylliums
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
