Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Njam-njam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Njam-njam—Njursten
854
gränsen, med ett utomordentligt
vackert, amfiteatraliskt läge vid
en bukt av Medelhavet och foten
av Havsalperna, omgiven av
vinberg, trädgårdar och villor. N.
delas av den nästan uttorkade
floden Paillon i en äldre
pittoresk del och en modern med breda
boulevarder och promenadplatser,
främst Promenade des Anglais,
kantade av eleganta hotell och
villor. Biskopssäte. N. är
Rivierans förnämsta turistort, på
grund av det milda klimatet
särskilt besökt av bröstsjuka.
Säsongen infaller under
vårmånaderna, då stora fester och
karnevaler äga rum. Starkt befäst.
Industri, särskilt framställning av
utmärkt olivolja, och stor
blomsterodling. 160,000 inv. — N.
an-lades under namnet NVkaia,
”segerstaden”, av Massilias invånare
omkr. 300 f. Kr. och besattes av
romarna omkr. 100 f. Kr. Det var
under den tidigare medeltiden
självständigt, behärskades från
1200-t. av grevarna av Provence
och tillhörde Savojen-Sardinien
från 1388 till 1860, då det jämte
kringliggande provins avträddes
till Frankrike som del av
vederlaget för Napoleon III:s insats i
kriget mot Österrike.
Njam-njam, se Ni a m-niam.
Nja’ngwe, se Nyangwe.
Nja’nsa, se Ny an sa.
Nja’sa, se N y a s a.
Nja’saland, se Ny a s
aland-protektoratet.
Nje’men, lit. Nemunas, ty.
Memel, flod i ö. Europa.
Upprinner i sumptrakter på gränsen
mellan Ryssland och Polen, går
åt v. och n.v. genom Polen och
Litauen, blir segelbar vid Grodno
samt delar sig nedanför Tilsit i
två armar, vilka utfalla i
Kuri-sches Haff. Omkr. 900 km.
Njord, fornnordisk gud av va-
nernas släkt (namnet besläktat
med Nertus), i mytologin
framställd ss. fader till Frej och Freja
och ss. dessa väl urspr. en
frukt-barhetsgud (i Norge dyrkad ss.
herre över havet och
rikedomarna). I Sverige har N: s kult varit
särskilt utbredd i n. Götaland och
angränsande delar av Svealand,
ss. en mängd ortnamn (bl. a. på
Nal-, Näl- och När-) vittna. N:s
gemål är i mytologin hans egen
syster 1. jättinnan Skade. Hans
borg kallas N o’ a t u n.
Njudung, ett av de forna
”små-landen” i Tiohärad, omfattande
Västra och östra hdr i Jönköp. 1.
Njulja, se Nuolja.
Njure, se
Utsöndringsorg a n.
Njursjukdomar, se
Njursten och Urinorganens
sjukdomar.
Njurslag, detsamma som
korslamhet.
Njursten, i njurbäckenet
bildade konkrement, vanl. bestående av
kalciumoxalat (mullbär sstenar;
knöliga, svartbruna),
kalcium-och magnesiumfosfat
(”jordfosfat”; gråvita, lösa) 1. natriumsalt
av urinsyra (uratstenar;
taggiga). Vid infektioner i
urinvägarna, som göra urinen
ammonia-kalisk (”alkalisk jäsning”),
bildas stenar av
ammoniummagne-siumfosfat (trippelfosfat) 1.
am-moniumsalt av urinsyra. N.
uppkomma genom utfällning 1.
ut-kristallisering av urinsalter. Små
N. i stor mängd kallas n j u r
-grus. Största antalet N.
förekommer i mera framskriden
ålder. De äro vanligast hos män.
Symtomen äro blödningar (genom
sönder slitning av blodkärl) och
ofta våldsamma smärtor, n j u r •
kolik, då en sten passerar
genom urinledaren. Stenar kunna
även indirekt ge anledning till
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
