Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N. N. E. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
N. N. E.—Nobel
858
kant person L för att ange
platsen, där ett namn bör utsättas.
N. N. E., internationell förk.
för nordnordöst. Jfr N. E.
N. N. W., internationell förk.
för nordnordväst. Jfr N. W.
No 1- No-A’mo n, G. T:s
namn på det egyptiska Tebe.
No, japanska skådespel. De
heliga danserna, kagura, mimiska
framföranden av gamla myter,
utökades fr. o. m. 1300-t. med
talad dialog, framställande
legender och folkhjältars dåd. Dessa
s. k. N. voro högt skattade vid
shogunernas hov.
N:o, n:r, n:ro (plur. n:is,
n : ris), förk. för lat. nu’mer o
(plur. nu’meris), numrerad med,
under det 1. det numret.
No’a (i äldre litteratur, dock
ej i kyrkobibeln, N o’ a k), gestalt
i den bibliska urhistorien. N.
framställes dels ss. hjälten i
berättelsen om den stora floden
samt genom sina tre söner (Sem,
Ham och Jafet) stamfader för det
nya människosläktet (så i både
Jahvisten och Prästkodex: 1 Mos.
6 ff.), dels (i det egenartade
jahvistiska stycket 1 Mos. 9: 20
ff.) ss. åkerbrukare, uppfinnare av
vinodlingen och fader till Sem,
Jafet och Kanaan (så i den
ursprungliga texten). Det
sistnämnda är tydligen den inhemskt
israelitiska traditionen, medan N.
ss. hjälte i flodberättelsen är den
israelitiska motsvarigheten till
den babyloniske Ut-napisjti (se
Gilgamesj och
Syndafloden). De i Prästkodex
förekommande buden till N. vid Guds
förbund med honom (1 Mos. 9: 3
ff.), vilka ansågos ss.
förpliktande för alla människor, även
ickeisraeliterna, utvidgades av den
senare judendomen till ett flertal
s. k. noaki’tiska bud (vanl.
förbud för avguderi, mord, otukt,
rov, uppror samt förtärande av
blod). Besläktade med dessa äro
buden i Apg. 15: 29.
de Noailles [do noa’j], vitt
förgrenad fransk ätt, uppkallad
efter sitt stamsäte Noailles i dep.
Oise. Ätten räknar flera
marskalkar av Frankrike samt bekanta
politiker. Greve Louis de N.,
f. 1756, d. 1804, deltog i
Nordamerikanska frihetskriget och
frambar 4 aug. 1789 i
nationalförsamlingen förslaget om
stånds-privilegiernas avskaffande.
No’ak, se N o a.
No-A’mon, se N o.
No’anamn, religionshistorisk
term, motsats till tabu (se d. o.).
N. äro magiskt ofarliga
(melane-siska noa) namn för varelser 1.
ting, vilkas vanliga benämningar
äro tabu, t. ex. ”gullfot” 1.
”gråben” om vargen, ”svett” om blod.
Se vid. Tabu.
No’atun, se N j o r d.
Nobel [nå’-] (av nobilis, se
d. o.), ädel, högsint; förnäm.
Nobel [nå’-] (eng. noble),
engelskt guldmynt, präglat 1344
—1550 (även dubbel-, halv- och
fjärdedelsnobler), efterbildat i
Skottland och Nederländerna.
Nobel [-bä’11], svensk släkt,
härstammande från
häradshövdingen Peter Nobelius, f.
omkr. 1660, d. 1707, vilkens
sonson, läkaren Immanuel
Nobelius, f. 1757, d. 1839, antog
namnet N. — 1. Immanuel
N., f. 1801, d. 1872, den föreg:s
son, urspr. arkitekt, grundade på
1840-t. i Petersburg en fabrik
för tillverkning av
krigsmateriel, maskiner o. d. Under
Krim-kriget, då N. erhöll i uppdrag att
ordna minförsvaret vid
Kron-stadt och Sveaborg, utvecklades
hans verksamhet i betydande
grad, men efter krigets slut
1856, då ryska regeringens tidi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
