Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nollet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Nollet—Nomarthra
870
re, som förebygger alltför stora
spänningsfall och
”vagabonderande” strömmar (jfr Elektriska
spårvägar sp. 893) samt
onö-diggör jordledningsanordning i
varje belastningsgrupp i ett
be-lysningsnät. Se Kabel sp. 380
och Ledningssystem sp.
341.
Nollet [-lä’], Édouard, f.
1865, fransk general, under
världskriget brigad- och
armékårchef, 1919—21 ordf, i den
in-terallierade militära
kontrollkommissionen i Tyskland och 1924—
25 krigsminister i Herriots
ministär.
Nollmeridia’n, godtyckligt
vald meridian, från vilken
geografiska längder räknas. Jfr Längd.
NoIImetod, mätmetod, vid
vilken mätinstrumentets utslag skall
bringas ned till noll. Hit höra
bl. a. kompensationsmetoderna och
mätning med Wheatstones brygga
(se Elektriska
mätinstrument sp. 889).
Nollplan, se Nivåkurva.
Nollpunkt. Elektrotekn. Den
punkt i en elektrisk koppling,
som under driften förblir
spänningslös. Ex.: faslindningarnas i
trefasgeneratorer och
-transformatorer föreningspunkt vid
st järnkoppling (se Elektriska
maskiner sp. 875). I regel
förbindes N. elektriskt med
jorden (jordas). — Fys. 1. Den
punkt, på vilken ett instruments
index visar i ett visst
utgångsläge, t. ex. en galvanometers, då
denna är strömlös. — 2.
Absoluta nollpunkten, se
Absolut temperatur. —
Nollpunktsfel, detsamma
som indexfel.
Nollskiva, se Remskivor.
Nollställe till en funktion är
ett värde på den oberoende
varia
beln, som gör funktionen lika med
noll.
No’ma, se Stomatit.
Noma’der (grek. noma’des,
herdefolk), urspr. detsamma som
herdefolk, vilka för att få bete till
hjordarna måste föra ett
kringströvande liv. B o s k a p s n o
-m a d e r, ss. stammar i
öst-Afrika, driva boskapen till fots,
hästnomader, ss. kalmucker
och kirgiser, äro beridna, r e n
-nomader, ss. sibiriska
stammar, samojeder och lappar, driva
renskötsel och färdas åkande efter
1. ridande på ren. Numera
betecknar N. även stammar, som leva
av jakt 1. primitivt jordbruk men
sakna fasta byar.
Nomadskolor äro avsedda för
nomadlapparnas barn (jfr
Lappar sp. 248). För tillsyn av
nomadundervisningen finnes sedan
1916 en
nomadskolein-s p e k t ö r.
No man’s land [nåo mænns
lænnd], eng., ”ingen mans land”,
benämning på obebodda
landområden, som ej tagits i besittning
av någon stat. Under världskriget
användes N. som beteckning för
området mellan de fientliga
skyttegravarna vid fronten.
Nomarki [-ki’] (av grek,
no’-mos, lag, och a’rkein, härska) 1.
nom, förvaltningsdistrikt i
Grekland (se d. o. sp. 1520).
Noma’rthra, Edenta’ta
nomarthra, en ordn. Däggdjur
omfattande jordsvin och myr
kottar. Hos de förra är kroppen
sparsamt hårbeklädd, hos de senare
(med undantag av undersidan)
täckt av taktegellikt lagda
hornfjäll. Fotterna bära grävklor.
Nosen är långt utdragen,
munöppningen liten, tungan lång,
masklik. Jordsvinen ha fåtaliga,
emaljfria tänder; myrkottarna
sakna tänder. Gamla världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
