Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nord-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Nord-Amerika
886
om utbreder sig den mexikanska
centralplatån, som genomsättes
av brottlinjer. Längs flera av
dessa ha vulkanutbrott ägt rum
och Popocatepetl, Orizaba m. fl.
vulkanberg bildats. Pacifiska
bergssystemet utgöres av
bergskedjor med mellanliggande
sänkor, bl. a. Alaskakedjan med N:s
högsta topp, Mount Mac Kinley
(6,200 m.), Coast Range,
Kaskadbergen och Sierra Nevada (se
dessa ord). Bland sänkorna må
nämnas Californiadalen. —
Liksom n. Europa har också n. N.
varit nedisat. Inlandsisens
sydgräns nådde mellan Stilla havet
och mell. Nord-Dakota ung. till
48° n. br. och följde österut i stort
Missouri, Mississippi och Ohio
fram till New York och Long
Island. Endast n. Alaska synes
ha varit isfritt. Det lösa
jordtäcket utgöres i det nedisade
området av morän,
smältvattenavlag-ringar, i issjöar avlagrade leror
samt marina leror, avsatta i
dalgångar och kusttrakter, som lågo
under havsytan vid istidens slut.
— Sjöar och floder.
Appalacher-na och Cordillererna ha hämmat
utvecklingen av flodsystem till
Atlanten och Stilla havet; över
hälften av kontinentens yta
avvattnas till Mexikanska bukten
och N. Ishavet. Till ”Amerikanska
medelhavet” (Mexikanska bukten
och Karibiska havet) awattnas
6,3, till N. Ishavet 5,5, till Stilla
havet 4,5 och till Atlanten 2,6
mill. kvkm. Avloppslösa områden
ha en areal av 1 mill. kvkm.
Största sjörikedom äger den del
av N., som varit nedisad. På
gränsen mellan urbergsplatån och inre
slätterna ligga de stora
Kanadiska sjöarna, som avflyta genom
S:t Lawrencefloden till Atlanten,
Winnipegsjön, vars avlopp,
Nel-son, går till Hudsonviken, samt
Washington, n.v. För. Stat. Mount
Rai-nier.
Stora Slavsjön och Stora
Björnsjön, som avvattnas genom
Mac-kenzie till N. Ishavet. De n.
Ap-palacherna ha kortare floder, ss.
Connecticut och Hudson. Genom
Appalacherna och s.ö.
kustslätten rinna Delaware, Susquehanna,
Potomac, James River,
Savan-nah m. fl. N:s mäktigaste flod
är Mississippi med bifloden
Missouri (se dessa ord). Kustslätten
genomströmmas längre i s. av
Sa-bine, Brazos, Colorado och Rio
Grande del Norte samt av mindre
floder i Mexiko. Bland Cordille-
Nord-Amerikas största insjöar.
(Areal i kvkm.)
övre sjön .................... 82,400
Huron ........................ 59.600
Michigan ..................... 58,000
Stora Björnsjön .............. 30,600
Stora Slavsjön ............... 27,800
Eriesjön ..................... 25,700
Winnipegsjön ................. 24,500
Ontario ...................... 19,500
Athabascasjön ................. 7,400
Winnipegosissjön .............. 5,400
Nord-Amerikas största floder.
(Flodområden i 1,000-tal kvkm.)
Mississippi ................... 3,250
Mackenzie ..................... 1,766
S:t Lawrencefloden ............ 1,250
Nelson ........................ 1,080
Yukon ........................... 850
Columbia ....................... 615
Rio Colorado del Occidente ...... 590
Rio Grande del Norte ............ 570
Hudson ........................... 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
