Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nord-Amerika - Nordamerikanska frihetskriget - Nordamerikanska inbördeskriget - Nordamerikansk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893 Nordamerikanska frihetskriget—Nordamerikansk konst 894
i För. Stat, och Central-Amerika.
Invandring av kineser och j a
-p a n e r har försvårats genom
lagstiftning i För. Stat, och Kanada.
De utgöra c:a 230,000 i dessa
länder och 15,000 i Mexiko.
Huvudmassan av befolkningen utgöres av
vita. Särskilt spanjorer,
fransmän och engelsmän ha tagit del
i N: s kolonisering. N. har inalles
145 mill. inv. — Religion.
Huvudparten av För. Stat:s,
Newfoundlands, Bahamaöarnas och
Jamaicas befolkning utgöres av
protestanter. Romerska katoliker
finnas särskilt i Mexiko, Västindien,
delar av Central-Amerika, ö.
Kanada och n.ö. och s.v. För. Stat.
Mormoner (se d. o.) finnas främst
i Utah. Urinvånarna i n. Kanada,
Alaska och n. Grönland samt
delar av Central-Amerika äro
hedningar. — Om N:s
upptäckts-historia se Amerika.
Nordamerikanska
frihetskriget, se Nord-Amerikas
Förenta Stater sp. 935 f.
Nordamerikanska
inbördeskriget, se Nord-Amerikas
Förenta Stater sp. 942.
Nordamerikansk konst. Först
under de senaste årtiondena av
sin korta tillvaro har N. gjort en
självständig insats. Tidigare
följer den utvecklingen i Europa,
främst moderlandet England. —
Arkitekturen går inom N.
i spetsen för utvecklingen. Den
s. k. colonial style, som fortlevde
långt utöver kolonitiden, är en
provinsiellt förenklad utlöpare av
den palladianska, av Wren
företrädda klassicismen i England.
Den erhöll sina mest
karaktäristiska uttryck i plantageägarnas
präktiga lantgårdar, vanl.
smyckade av kolonnportiker. En mera
monumental karaktär fick denna
klassicistiska stil i den unga
republikens första offentliga bygg-
Mrs Ford. Mälning av John. Singleton
Copley.
nader, främst Capitolium och
Vita huset i Washington (se ill.
till d. o.), bland vars arkitekter
märkas W. T h o r n t o n (f. 1761,
d. 1828) och C h. B u 1 f i n c h (f.
1763, d. 1844), vilken senare även
uppförde Capitolium i Boston (se
ill. till d. o.). Nyklassicismen
uppträder omkr. 1835 med Thomas
Walter (f. 1804, d. 1888). Det
antika templet blev hädanefter
mönstret för offentliga
profanbyggnader, under det kyrkorna
i regel samtidigt började uppföras
i gotik. Nygotikens främsta verk
är Trinity Church i New York av
R. M. Upjohn (f. 1802, d.
1878). F. ö. utmärkes 1800-t. av
en allmän stileklekticism. Den
mest självständige arkitekten är
H. H. Richard son (se d. o.),
som i anknytning till romansk
byggnadskonst skapade en
nationellt betonad
huggstensarkitek-tur. Med ”skyskraporna” har
slutligen den nordamerikanska
arkitekturen i våra dagar
utbildat en helt ny byggnadstyp.
Sin banbrytande konstnärliga lös-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
