Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
941 Nord-Amerikas Förenta Stater (Historia — 1870) 942
söndrade nord- och sydstaterna.
Maryland och staterna s. därom
voro katolska
aristokratsamhällen, vilkas huvudnäring,
plantage-odlingen, grundade sig på
negerslavarnas billiga arbetskraft.
Nordstaterna åter, med sin
protestantiska frikyrklighet och sina
jämlikhetsideal, avskaffade
under början av 1800-t. de sista
resterna av det där föga utbredda
slaveriet samt uppammade även
en opinion för att alla
nytillkommande stater och territorier
skulle vara slavfria. Detta skulle
emellertid göra slaveriet
ohållbart även i sydstaterna. De där
överlägsna demokraterna upptogo
slaveriets försvar, medan de s. k.
abolitionisterna hade övervikten i
nordstaterna. De utgjordes av
whigs samt senare även av
free-soilers (se d. o.) och
republikanerna. Motsättningen mellan
Norden och Södern kom även till
uttryck i handelspolitiken. Den
stora stridsfrågan om slaveriet
hade primärt reglerats genom
nordvästordonnansen 1787 och
Missourikompromissen 1821,
varigenom floden Ohio, staten
Missouri och i Västern breddgraden
36° 30’ fastställdes som slaveriets
nordgräns. På denna grundval
upprätthölls jämvikten, genom att
lika många slavtillåtna som
slavfria stater nybildades. Då
Kalifornien efter mycken strid
1850 upptogs som slavfri stat,
bröts emellertid denna grundsats.
I samband därmed förekom det
första hotet från sydstatshåll att
utträda ur unionen och då skrev
även H. Beecher-Stowe den
världsberömda svartmålningen av
negerslaveriet i romanen Onkel Toms
stuga. Sedan konflikten
ytterligare tillspetsats under 1850-t. och
ett omstritt presidentval 1860
utfallit så, att den republikanske
abolitionisten Lincoln (1861—
65) valts, utträdde 11 sydstater
(Virginia, Nord- och
Syd-Caro-lina, Georgia, Florida, Alabama,
Tennessee, Arkansas, Mississippi,
Louisiana, Texas) ur unionen,
bildade Amerikas
konfede-rerade stater och valde
Jefferson Davis till
president (1861—65). Nordstaterna
tvekade ej att med vapenmakt
försvara unionen, och i april
1861 utbröt
Nordamerikanska inbördeskriget 1. Slav kriget. Det blev
ett av 1800-t :s blodigaste och
utkämpades huvudsaki. på
syd-statsmark. Till sjöss fingo
nordstaterna snart överhanden, icke
minst tack vare deras av John
Ericsson konstruerade pansar
-båtstyp Monitor. Till lands åter
voro sydstaterna i början
överlägsna; mot deras generaler Lee
och Johnston kunde nordstaterna
föYst efter några år finna
jämlikar i Grant och Sherman. De
unionella stridskrafternas
kvantitativa överlägsenhet gjorde sig
dock med tiden gällande, och
sedan Grant bragt staden Richmond
och Lees här till kapitulation,
nedlade de övriga
sydstatshärar-na vapen april-maj 1865. Lincoln,
som 1863 förklarat slaveriet helt
avskaffat, mördades 1865. —
Den inre utvecklingen
under fredsperioden
1 8 6 5—1 91 7. I Lincolns anda
genomförde efterträdaren A.
Johnson (1865—69) freden
och unionens återupprättande,
men han kom i sin
rekonstruk-tionspolitik i svåra
konstitutionella konflikter med
representationen. Genom författningstillägg
1865 lagfästes slaveriets
avskaffande, och genom ett annat 1870
förbjöds vägran av medborgarrätt
på grund av ras och hudfärg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
