Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945 Nord-Amerikas Förenta Stater (Historia — 1915) 946
strävanden och mot
rasmotsättningarna. Efter sin ämbetstid
framträdde han som målsman för
en ”ny nationalism”, förbunden
med ett vittgående socialt
reformprogram. Han kom därvid i
motsättning till sin efterträdare och
partivän Taft (1909—13), som
i inrikespolitiken ej kunde
fullfölja hans intentioner. Då
republikanerna vid
presidentvalkampanjen 1912 splittrades genom
att Roosevelt kandiderade för en
”progressistisk” partifraktion,
tillföll segern demokraten
Woodrow Wilson (1913—
21), som 1916 med ringa
majoritet omvaldes mot republikanen
Hughes. 1913 reformerades
bankväsendet genom Federal reserve
system (se d. o.). —
Utrikespolitik från
inbördeskriget till
världskriget. Den inre fredens
återställande följdes av ökad
utrikespolitisk aktivitet. Den med
Monroe-doktrinen oförenliga franska
in-terventionspolitiken i Mexiko (se
d. o. sp. 8) stäcktes. 1867
köptes Alaska från Ryssland. Med
Storbritannien hade en del
stridsfrågor uppstått, främst rörande
gränsen mot Kanada längst i n.v.
och Alabamaaffären (se
Neutralitet sp. 768). Båda
tvisterna löstes genom skiljedom till
N: s förmån. Därpå inträdde en
period av yttre lugn. Efter
Pana-maaffären 1889 blev N:s
övertagande av Panamakanalen (se d.
o.) det omsider uppnådda målet
för unionens diplomati. I
samband därmed växte stämningen
för solidaritet och samarbete med
övriga amerikanska republiker,
”panamerikanismen” (se d. o.).
I stormakternas ävlan efter
koloniförvärv började N. 1872 delta
genom förvärvet av en hamn
på Samoaöarna, varefter 1900 en
tredjedel av ögruppen tilldelades
N. Genom inblandning i ett
uppror på Kuba (se d. o.)
förvärvade N. 1898 efter krig med
Spanien Porto Rico och
Filippinerna samt avgörande inflytande
över det frigjorda Kuba. 1898
införlivades även Hawaiiöarna (se
d. o.). Efter sekelskiftet började
N. även alltmer delta i olika
internationella strävanden och
storpolitiska konferenser. De
nyför-värvade koloniala intressena
tillvar atogos med särskild kraft av
Roosevelt, som även drev en
energisk intressepolitik i Kina och
uppträdde medlande i
Ryskjapanska kriget. Taft upptog en
sedan flera gånger återkommande
interventionspolitik i det
revolutionära Mexiko. 1916 köpte N.
Danmarks tre västindiska öar
(se Antillerna). — N. i
världskriget och
efter-krigspolitiken. Vid
världskrigets utbrott 1914 upptog
Wilson en sträng neutralitetspolitik,
som enigt stöddes av de
tongivande kretsarna, och samverkade med
de neutrala småstaterna i kraven
på sjökrigsrättens respekterande.
Immigrantminoriteterna av de
krigförande nationerna i N.
för-höllo sig i början passiva. N.
sökte också uppehålla
handelsförbindelser med båda de
krigförande parterna, och exporten, särskilt
av krigsförnödenheter, fick ett
betydande omfång. På grund av de
allierades blockadåtgärder avtogo
emellertid snart förbindelserna
med Tyskland. Detta lands
hänsynslösa metoder, särskilt
sänkningen av Lusitania 1915,
medförde en växande tyskfientlig
opinion, som eggades av en av
en-tentemakterna skickligt bedriven
propaganda i N. Wilsons
utpräglade motvilja mot såväl ett
inträde i kriget som krigsförberedelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>