Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordsjö- och Östersjöavtalen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Nordsjö- och östersjöavtalen—Nordström
978
kvkm.; största djupet omkr. 500
m. (i en ränna längs norska
kusten), minsta 13 m. (vid
Dogger-bank). Yttemperaturen är i juli
+ 11° till + 17°, i jan. + 3°
till 4-7°, salthalten c:a 3,5 %;
tidvattnet har i genomsnitt en
stigning av 3,3 m., som vid häftig
n.v. vind och därav orsakad
stormflod kan stiga till 7 m.
Nordsjö- och östersjöavtalen,
två deklarationer (den förra
undertecknad i Berlin 23 april 1908,
av Sverige, Danmark,
Nederländerna, Frankrike och
Storbritannien, den senare i Petersburg av
Sverige, Danmark, Ryssland och
Tyskland), avseende
upprätthållandet av territoriellt status quo
i till Nordsjön och Östersjön
gränsande områden. I båda avtalen,
som på vissa ställen erhållit en
något olika formulering,
förklarade signatärmakterna sitt fasta
beslut att inom avtalens ram
orubbade bevara ömsesidiga
rättigheter till besittningarna i
fråga. Därjämte förpliktade de
sig att, om det nuvarande
territoriella status quo hotades,
förhandla om lämpliga åtgärder för
dess upprätthållande. I vidfogade,
nästan likalydande memoranda
förklaras, att deklarationerna
endast ha avseende på den
territoriella integriteten av
kontrahenternas nuvarande
besittningar och att avtalen ej kunna
åberopas i fråga om
suveränitets-rättigheterna inom dessa
besittningar. Samtidigt med N: s
undertecknande förklarades
Novembertraktaten (se d. o.) upphävd
genom en i Stockholm mellan
Sverige, Frankrike och
Storbritannien träffad överenskommelse.
För Norges del hade den upphört
att gälla genom norska
integri-tetstraktaten 1907. I samband
härmed gjordes från ryskt håll
försök att även få det Ryssland
åvilande Ålandsservi tutet (se
Åland) upphävt, vilket
emellertid från svensk sida mötte bestämt
motstånd. Ur denna situation har
man att se tillkomsten av N.,
vilkas politiska innebörd var, att
Rysslands planer på
Ålandsservi-tutets upphävande för tillfället
förhindrades men att Ryssland å
andra sidan bibehöll möjlighet att
framdeles upptaga frågan om
Ålandsöarnas befästning. N.
kom-mo ej i tillämpning vid den kris,
som ledde till världskrigets
utbrott.
Nordstjernan, en sedan 1872
i New York utgiven
svensk-amerikansk tidning, sedan 1911
veckotidning.
Nordstjärnan, detsamma som
polstjärnan (se Björnen).
Nordstjärneorden, se Ordnar.
Nordstrand [nå’rrtsjtrannt],
en av de frisiska öarna. 45 kvkm.
45,000 inv.
Nordström. 1. Johan
Jakob N., f. 1801, d. 1874,
stats-vetenskapsman av finländsk börd,
prof, i Helsingfors 1834—46,
svensk riksarkivarie 1846. 1853—
63 Vet. akad:s representant i
prästeståndet och från 1867 led.
av F. K., anlitades N. i olika
offentliga uppdrag; bl. a.
utarbetade han universitetsstatuterna av
1852. Bland hans skrifter märkes
Bidrag till den svenska
samhällsförfattningens historia (2 bd,
1839—40). — 2. Theo do r N.,
f. 1843, d. 1920, son till N. 1,
ämbetsman, bergshauptman i Sala
1881, sekr. i Kommerskollegium
1886, kommerseråd 1888,
generaldirektör och chef för
Järnvägsstyrelsen 1897, landshövding i
Örebro 1. 1904-—11. Ss. led. av
A. K. (1897—1905) bidrog N.
verksamt till beslutet om
Riks-gränsbanans byggande. N- deltog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
