Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noreen, Adolf - Noreg - Noreia - Norfolk - 1. Grevskap - 2. Stad - Norfolk, adelstitel - Norfolkhäst - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
985 Noreg—Norge (Läge och gränser. Naturförhållanden) 986
hans editioner av äldre svensk
litteratur. Inom den jämförande
språkforskningen utgav N. Abriss
der urgermanischen Lautlehre
(1894). Framför allt ägnade sig
N. åt studiet av nysvenskan,
främst i det monumentala verket
Vårt språk (5 bd, 1903—24,
ofullbordat), en brett lagd
nysvensk grammatik, där N. bryter
med den äldre, av klassiska
mönster behärskade grammatiska
vetenskapen och söker genomföra
en empirisk undersökning av det
levande språket. N. publicerade
talrika populära uppsatser
(delvis samlade i Spridda studier 4
dir, 1895—1924) och organiserade
tills, med H. Hjärne och J. A.
Lundell de första
sommarkurserna i Uppsala (1893). Han var
en av de ivrigaste förkämparna
för en rättstavningsreform.
No’reg, se Norge.
Norei’a, se N o r i c u m.
Norfolk [nå’fåk], 1. Grevskap
i ö. England, s.ö. om The Wash.
Huvudnäringar jordbruk och
boskapsskötsel ; livligt fiske.
500,000 inv. Huvudstad Norwich.
— 2. Stad i Virginia, För. Stat.,
1 mil från Chesapeakeviken vid
James River. Hamn och exportort
för bomull m. m. 120,000 inv. —
3. ö mellan Nya Zeeland och Nya
Kaledonien. Tillhör Australien.
Kabelstation. 43 kvkm. 720 inv.
Norfolk [nå’fåk], adelstitel
inom engelska ätten Howard.
Mest känd är Thomas
Howard, hertig av N., f. 1473, d.
1554, krigare, politiker. N. blev
efter den av honom bekämpade
Wolseys fall 1529 en av Henrik
VIII: s inflytelserikaste
rådgivare. Två hans niècer, Anna Boleyn
och Katarina Howard, blevo
kungagemåler. 1546 föll N. i onåd
och hölls fängslad till 1553.
Norfolkhäst, se Häst sp. 1160.
Norge, landsmål Noreg (fno.
Noregr, Norvegr, säkerligen av
norör, norr, och vegr, väg,
alltså ”landet mot norr”),
konungarike i n. Europa, omfattande v.
delen av Skandinaviska halvön.
323,800 kvkm. 2,6 mill. inv. (8
per kvkm.). Till N. hör även
Svalbard (65,000 kvkm. 750 inv.).
— Läge och gränser. N. ligger
mellan 57° 57’ och 71° 11’ n. br.
samt mellan 4° 30’ och 31° 10’
ö. 1., har sin största utsträckning
i s.v.—n.ö. (1,800 km.) och
gränsar i s. och s.v. till Skagerak och
Nordsjön, i v. till Atlanten
(Norska havet), i n.v. och n. till Norra
Ishavet samt i ö. till Sverige och
Finland. — Naturförhållanden.
Kusten är starkt sönderskuren
av djupa fjordar, av vilka de
största äro Sogne-, Trondhjems-,
Vest- och Var anger fjord. V. och
n. kusten har en rikt utbildad
skärgård. — N. är ett utpräglat
högland, som omfattar v. och
högsta delen av skandinaviska
höglandet och innesluter
betydande fjällområden, åtskilda av
djupa dalgångar och fjordar. De
högsta partierna äro Dovrefjäll
(med Snehætta, 2,246 m.) och
Jo-tunheimen (med Galdhöpiggen,
N: s högsta berg, 2,468 m., och
Glittertind, 2,453 m.). Från dessa
trakter sänker sig landet
småningom åt s.ö., s. och n. I v. har
höglandet stora jöklar
(Jostedals-bræen, Folgefonnen m. fl.) och
stupar brant ned mot fjordarna.
N. om Trondhjemsbygden börjar
ånyo höglandet. Det har jöklar
(Svartisen m. fl.), är starkt
sönderskuret av fjordar samt sänker
sig åt n. Höglandet bildar således
ingen sammanhängande
bergskedja men utgör en starkt denuderad
rest av en sådan. Dess sträckning
har bestämt N: s indelning i
landsdelar. Området n. om Trond-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
