Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Not och fjäder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1089
Not och fjäder—Notskrift
1090
lade bl. a. berättelser till Karl den
stores liv) ; gäller även ss.
uppfinnare och främste utövare av
sekvensdiktningen. — 2. N.
La’be o (”N. med läppen”), f.
omkr. 950, d. 1022, det
gammal-högtyska språkets förnämste
mästare, senare benämnd Te u
-to’nicus (”den tyske”).
Not och fjäder,
sammanfog-ningssätt för plank och bräder.
I ena brädans kant urtages en
ränna, not, och i andra brädans
kant uppfräses en mot rännan
svarande list, fjäder. Ibland
göres not å båda sidor och
iläg-ges en lös spånt, s. k. lösfjäder.
Samma sammanfogningssätt
förekommer även vid t. ex. rörflänsar.
No’todden, stad i Telemark
fylke, s. Norge. Norsk
Hydro-Elektrisk Kvælstof Aktieselskabs
fabrik för tillverkning av
kalksalpeter. 6,500 inv.
Notodo’ntidae, en fam.
nattfjärilar av gruppen Spinnare.
Kroppen är tjock, tätt hårbeklädd,
framvingarna rätt smala. Hos
allmänna gaf f elspinnaren 1.
gaffelsvansen, Dicranu’ra
vi/nula, äro hanens framvingar
vita, honans gråa med mörka
vinkellinjer. Larverna leva på asp
och pil. Deras analfötter äro
om-bildade till sprötlika rör, ur vilka
långa trådar utskjutas, då larven
oroas. — Ekorrspinnaren,
Stqu’ropus fägi, har gråbruna
vingar, de främre med gula
tvärlinjer och svartvita fläckar.
Ving-bredd 47—65 mm. Larvernas
bröstfötter äro starkt förlängda.
— Oxhuv u dspinna ren,
Phale’ra buce’phala, har gråa
framvingar med gul spetsfläck och
gulgråa bakvingar. Vingbredd 45
—65 mm. Larverna, svarta med
gula längsstrimmor och tvärband,
äro allmänna på lövträd.
Notoge’a (av grek. no’tos, sö-
Notodontidae. Allmänna gaffelsvansen
jämte larv. (Bredd mellan
vingspetsarna 42—62 mm.)
der, och ge, jord), se
Djur-geografi.
Noto’risk (av lat. no’tus,
känd), allmänt känd, uppenbar;
i överförd bet. även ”inbiten”,
”obotlig”; i processrätten
benämning på sådana, genom sin art
för domstolen kända
omständigheter, för vilka någon bevisning
icke behöver förebringas.
Notoungula’ta,
notoungu-1 a’ t e r, en artrik grupp fossila
Hovdjur, som uppträdde under
eocen tid i Syd-Amerika och
ut-dogo där i pleistocen tid.
Notre Dame [nåttr damm],
fr., ”vår fru”, fransk benämning
på Jungfru Maria samt på flera
åt henne helgade kyrkor, främst
N. i Paris (se d. o.).
Notskrift, uppteckning av
musik, återges med särskilda
tecken, noter (öppna ovaler 1.
svarta punkter med 1. utan skaft),
vilka anbringas på, över 1. under
ett s. k. notsystem 1. notplan
(linjesystem), bestående av fem
vågrätt löpande linjer. Avståndet
från en linje till närmast över- 1.
underliggande utmärker
tersinter-vall. Noternas namn inom
notsystemet bestämmas av en k 1 a v (se
d. o.). Om tecken för kromatisk
förändring av en ton se F ö r
-sättningstecken. — N.
återgavs sannolikt urspr. med
bokstäver. För den grekiska musiken
funnos två former för N.; en för
instrumentalmusiken
(ålderdomliga maju’skler) och en för
sångmusiken (minu’skler). Rester av
detta system återfinnas i Väster-
35. — L e x. VIII. Tr. 14. 6. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
