Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Novgorod ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1097
Novgorod—Novilarainskrifterna
1098
No’vgorod. 1. Guvernement i
n.v. Ryssland. Bland näringarna
märkas bergsbruk,
trävaruindustri, fiske, marknadshandel.
1921 överfördes ö. delen av förra
N. till det nya guv. Tjerepovets.
52,000 kvkm. C:a 900,000 inv.
— 2. N., förr N. v e 1 i’ k i j
(Stora N.), huvudstad i N. 1
vid Volhovs utlopp ur Ilmen.
26,000 inv. — N. har ännu
åtskilliga byggnader bevarade
från sin medeltida storhetstid, de
flesta belägna i den av murar
omslutna forna borgstaden (Kreml).
Bland de talrika kyrkorna märkas
främst den 1041—57 av
bysantinska arkitekter uppförda
Sofiakyr-kan med intressanta bronsportar,
som uppgetts vara hitförda från
Sigtuna men torde vara tyska
1100-talsarbeten, samt Spassa
Preobrasjenja, uppförd på 1300-t.
i en mera nationell stil. Vidare
finnas flera kloster samt ett stort
monument, rest 1862 vid
1000-års-minnet av ryska rikets
grundläggning. — Historia. Det äldsta
N. (som låg i grannskapet av det
nuv.) var ett av nordslavernas
äldsta bosättningscentra. Omkr.
862 kom N. under de av Rurik
anförda svenska varjagernas välde
men stod på 900- och 1000-t.
under storfurstendömet Kievs
övervälde. Till N. (av svenskarna
kallat H o 1 m g å r d) reste under
vikingatiden talrika nordiska
köpmän, särskilt gutar, vilkas
handel med Orienten den
förmedlade. Gutarna, som i N”. hade
eget faktori (Gutenhof),
undanträngdes sedan av tyska köpmän,
tillhörande
Gotlandsfararsällska-pet (se Han sa). Efter sin
frigörelse från Kiev bildade N. eget
storfurstendöme, omfattande n.v.
Ryssland och. Karelen. Med de
tyska ordensländerna och Sverige
förde N. från 1200-t. flera krig.
1386 blev N. tributskyldigt under
storfurstarna av Moskva, som
1478 erövrade staden och
upphävde dess privilegier. Härigenom
och genom Ivan IV: s plundring
av N. 1570 stäcktes dess handel
med tyskarna. Under ”den stora
oredans” tronföljdskrig hölls K.
1611—17 besatt av svenskarna
under J. De la Gardie, vilken
förmådde staden att erkänna
svenske konungen som skyddsherre
och verka för valet av en svensk
furste till rysk tsar. Se även
Ryssland. Historia. — Jfr
N i s j n i j - Novgorod.
Novi [nå’-], N. L i g u r e, stad
i Ligurien, n.v. Italien. 18,000 inv.
Vid N. besegrades 1799
fransmännen under Joubert av en
ryskösterrikisk armé under Suvorov.
No’vibazar, N o vi b a s a r,
Novi P az ar, stad i
Syd-Ser-bien, Jugoslavien, v. om Nis. Stor
handel. 11,000 inv. Före 1913 var
N. huvudstad för sandjaket N. i
turk, vilajetet Kosovo. Sandjaket
N. delades 1913 mellan Serbien
och Montenegro (se
Balkan-k r i g e n 1 9 1 2—1 3 sp. 1030). —
Sandjaket N. besattes i samband
med Serbiens betvingande under
världskriget nov. 1915 av
österrikarna och återtogs okt. 1918 av
fransk-serbiska trupper.
No’vikov. 1. Nikola j I
vano vit j N., f. 1744, d. 1818, rysk
författare och publicist. N., en av
grundläggarna av den ryska
pressen, utgav flera liberala satiriska
tidskrifter, uppbyggelseböcker
m. m. -—• 2. Olga A 1 e k s
e-j e v n a N., f. 1848, d. 1925, rysk
skriftställarinna. N. knöt under
1870- och 1880-t. förbindelser med
Englands liberaler och verkade
ivrigt för rysk-engelskt närmande.
Novila’rainskrifterna, tre
inskrifter, funna vid Novilara (i
närheten av Pesaro), Italien. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
