Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1103 Nullitet—Numismatik 1104
Nullite’t (fr- nullité, av lat.
nu’llus, ingen), ogiltighet; nolla,
obetydlig person. En
rättshandling säges vara en N., då någon
väsentlig förutsättning för
rättshandlingens giltighet saknats vid
dess tillkomst. —
Nullite’ts-besvär, se Rättsmedel.
Numa’ntia, forntida fäste i
nuv. Kastilien, medelpunkt för
iberernas motstånd mot romarna
154—151 och 141—133 f. Kr.,
intogs av Scipio Africanus d. y.
Nu’ma Pompi’lius, enl. sägnen
Roms andre konung och
instif-tare av dess religiösa ordning
och kulter. N. leddes därvid av
gudomlig ingivelse, som
förmedlades av nymfen Egeria (se d. o.).
Nu’medalen i Buskerud fylke,
Norge, sträcker sig från
Har-dangervidden till Kongsberg. N.,
som i övre delen är berömd för
sin naturskönhet, är glest
befolkad och till stor del skogbevuxen.
Den genomflytes av N u m e
-dalslaagen (seLaagen2).
Nu’menon (grek., eg. det
tänkta), term, som särskilt av
Kant nyttjas ss. motsatsbegrepp
till fenomen för att beteckna ett
”tanketing” ss. idén i Platons
mening till skillnad från det för
sinnlig varseblivning givna sinnliga
tinget, ”fainomenon”.
Numera’lia, lat., se
Räkneord.
Numeri (plur. av numerus,
se d. o.), se. M o s e b ö c k e r n a.
Nume’risk (av numerus, se d.
o.), som har avseende på
bestämda tal. — N. a p e r t u’ r, se
Mikroskop sp. 45. — N.
ekvation, ekvation med bestämda
koefficienter. — N. värde för
ett positivt tal är talet självt, för
ett negativt tal talet med ombytt
tecken.
Nu’mero, lat., se n : o.
v. Numers, Gustaf Adolf,
f. 1848, d. 1913, finländsk
dramatiker, främst bekant för sina med
stor framgång även i Sverige
uppförda lustspel (Bakom
Kuo-pio, Pastor Jussilainen).
Nu’merus, plur. n u’ m e r i,
lat., tal, antal. Språkv. N. är det
språkliga uttrycket för begreppet
antal hos nomina, pronomina och
verb. I de indoeuropeiska språken
funnos av ålder tre N., singularis,
dualis och pluralis, angivande
resp, ental, tvåtal och flertal.
Dualis (se d. o.) har i nyare språk
försvunnit. Mellanting mellan
singularis och pluralis utgöra dels
kollektiverna (se d. o.), dels vissa
s. k. pluraTia ta’ntum (ord som
blott ha plur.), näml, de som fått
singular innebörd, ss. fallet är
t. ex. med dörr (isl. dyrr), urspr.
en plural åsyftande de båda
dörr-halvorna.
Numerä’r (fr. numéraire, av
lat. nu’merus), antal.
Numi’dien (lat. Numi’dia, av
grek, norna’s, nomad), forntidens
namn på Tripolitanien och ö.
Algeriet. N., som först var lydrike
under Kartago, befriades och
utvidgades under konung M a s i
-n i s s a (se d. o.) i andra puniska
kriget 201 f. Kr. Efter konung
Jugurthas (se d. o.)
olyckliga krig mot romarna 118—106
f. Kr. införlivades N. med
romarnas välde som lydrike och delades
sedermera på två provinser. Den
romerska kulturen fick ett starkt
fäste i N., som bl. a. visas av de
i Saharas ökensand väl bevarade
ruinerna av romerska städer som
Timgad och Leptis Magna.
Numismati’k (av grek,
no’-misma, mynt), vetenskapen om
mynt (och medaljer), deras
beskaffenhet, ålder och härkomst.
— Numisma’ tiker, person,
som sysslar med numismatik. —
Svenska numisma’ tiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
