Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Näsans sjukdomar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1179
Näsbyholm—Nässelfeber
1180
Agi Lindegren, inrymmer bl. a.
stort bibliotek och arkiv. — 6. Se
Taxinge-Näsby.
Näsbyholm, jordegendom i
Gärdslövs skn, Malmöh. 1.
Fideikommiss inom ätten Finecke 1756,
har N. genom gifte övergått till
friherrliga ätten v. Blixen.
Näsdusch, se N ä s a n s
sjukdomar.
Näset, Värmlandsnäs, se
Värmland.
Näsfjället, se Faxefjäll.
Näs—Horndals järnväg, se
N ä s—M orshyttans
järnväg.
Näshult, socken i Jönköp. 1.,
jämte Stenberga pastorat i Växjö
stift. 965 inv. — I kyrkan ett
medeltida altarskåp.
Näshulta, socken i Södermani.
L, pastorat i Strängnäs stift.
1,660 inv. — Medeltida kyrka med
ett av Nicolaes Millich utfört
gravmonument över Knut Kurck.
Nä’sijärvi, långsträckt insjö i
s.v. Finland, i n. förbunden med
Ruovesi, avflyter genom Kumo
älv. Livligt trafikerad. 275 kvkm.
Näsinge, socken i Göteb. 1.,
jämte Högdal och Lommeland
pastorat i Göteborgs stift. 1,290
inv.
Näskott, socken i Jämtl. 1.,
jämte Rödön, Aspås och Äs
pastorat i Härnösands stift. 1,585 inv.
Näsljud, se N a s a 1.
Näs—Morshyttans järnväg,
en 1875 byggd järnväg (spårvidd
0,891 m.) från Näs bruk i By skn,
Kopparb. L, över Västanhede till
Morshyttan vid Norra stambanan.
Sträckan
Västanhede—Morshyttan är numera nedlagd, sedan
sträckan Näs—Västanhede 1921
ombyggts till normal spårvidd och
förenats med den s. å. byggda
nor-malspåriga Horndal—Västanhede
järnväg till den 15 km. långa
N ä s—H o r n d a1s järnväg
(Ns H. J.), som äges av N:s a. b.
Näsmusslor, se Näs a.
Näsräm, se Rämen.
Nässelceller, se N ä s s e 1
-djur.
Nässeldjur, Cnida’ria, en
grupp Kavitetsdjur. Ett N.
består av 1. har utvecklats ur en
polyp, ett vanl. långsträckt,
säcklikt djur, vars kroppsvägg
(ss. hos en gastrula; se
Fosterutveckling) består av två
cellager, ekto- och entoderm, och
omsluter en hålighet (urtarm),
som öppnar sig utåt genom en av
en tentakelkrans omgiven
munöppning (urmun). Med bakre
kroppsändan sitter polypen vanl.
fastvuxen vid något underlag.
För N. karaktäristiska äro
näs-s e 1 c e 11 e r n a, ekto- 1.
ento-dermceller, som i sitt inre bilda
n ä s s elk ap s 1 ar. Dessa
innehålla ett giftigt sekret och en
oftast med hakar försedd,
spiral-vindlad, ihålig tråd. Då ett
utskott från kapseln beröres av
t. ex. ett mindre vattendjur,
brister kapseln, tråden rätas ut
och giftet insprutas i bytet, som
därav förlamas. Till N. höra
polypmaneter, simpolyper,
skiv-maneter och koralldjur.
Nässelfeber (lat. urtica’ria)
karaktäriseras av ett flyktigt,
kliande hudutslag, oftast i form
av rodnade, något upphöjda
fläckar, mera sällan med starkare
ex-sudation och t. o. m. biåsbildning.
N. är en reaktion på idiosynkrasi
(se d. o.). N. kan uppträda efter
seruminjektion och sjukliga
tillstånd, ss. rubbningar i
matsmältningen, autointoxikation
m. m. Utslaget kommer plötsligt
och står vanl. kvar endast några
timmar. Behandlingen inriktar
sig på lindring av klådan. —
Närstående N. är angioneuros (se d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
