Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nässelfjäril ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1183
Nätmage—Nävgäld
1184
hinneavlossning, se
ögonsjukdomar.
Nätmage, se Idisslare.
Nätorm, se Pytonormar.
Nätra. L Socken i Västernorrl.
1., pastorat i Härnösands stift.
5,450 inv. — 2. Kontrakt i
Härnösands stift, omfattar pastoraten
Nätra, Sidensjö, Skorped,
Anund-sjö, Mo, Björna. — 3. Tingslag i
Nätra och Nordingrå domsaga,
Västernorrl. 1., omfattar
socknarna Nätra, Sidensjö, Skorped och
Anundsjö.
Nätra och Nordingrå
domsaga, Västernorrl. 1., utgöres av
två tingslag, Nordingrå och
Nätra. 26,180 inv.
Nätspets, även filet 1. filet
guipure [filä’ gipy’r],
spets-liknande arbete, bestående av ett
fint, knutet nät, vari mönster
efteråt inträtts för hand.
Nätspänning. Den av en
elektrisk strömkälla vid dess poler
uppträdande kläm- 1. s t a
-ti on s sp änningen sjunker
vid överföringen till
förbrukningsorten proportionellt med
motståndet och strömstyrkan i
ledningarna. N. kallas den i
ledningsnätets olika punkter
uppträdande spänningen. I allm. torde
inom vanliga belysningsnät N.
icke understiga klämspänningen
med mer än högst 3 %, medan vid
längre överföringssträckor, då
högspänning förekommer,
procenttalet kan uppgå till 10. Jfr
Ledningssystem och
Låg-o c h högspänning.
Nättelduk (av Ity. netteldok,
eg. nässelduk; jfr sv. dial. nät tia,
nässla), äldre benämning på ett
slags fint tyg, urspr. tillverkat
av basttågor av brännässlan,
senare vävt av fint bomullsgarn.
Nätting, se N e j o n ö g o n.
Nättraby, socken i Blek. L,
jämte Hasslö och Aspö pastorat
i Lunds stift. 2,370 inv. -—-
Kyrkan från 1100-t. är en av de äldsta
i Blekinge.
Nättraby —
Alnaryd—Älme-boda järnväg (N. A. E. J.), en
49 km. lång järnvägslinje mellan
Nättrabyhanm och Älmeboda.
Spårvidd 0,600 m. N. öppnades
för trafik:
Nättrabyhanm—Alnaryd 1895, Alnaryd—Eringsboda
1905 och Eringsboda—Älmeboda
1910. Äg.
Nättraby—Alnaryd—-Eringsboda järnvägs a. b.
Nättrabyån i Kronob. 1. och
Blek. L, bildar flera forsar och
utmynnar nära Karlskrona. 50 km.
Nätvingar, Neuro’ptera, en
ordn. Insekter med vanl.
trådlika antenner, bitande mundelar
och två par smala, i regel
genomskinliga flygvingar med oftast
nätformigt ordnade vingnerver.
Larverna leva i vatten 1. på land.
Metamorfosen är fullständig,
pupporna fria. Till N. höra bl. a.
myrlejon-, orm-, stink- och sävsländor.
Näva, se Geraniaceae.
Nävekvarn, egendom i
Tuna-bergs skn, Södermani. L, vid
Brå-viken, med gjuter i och mek.
verkstad. N., som på 1700-t. var ett
betydande kopparverk, tillverkar
numera huvudsaki. gjutgods, bl. a.
konstnärligt järngjutgods. Bruket
anlades 1623 av Gillis De Besche.
Äg. a. b. Nävekvarns bruk,
grundat 1917.
Nävelsjö, socken i Jönköp. 1.,
jämte Björkö pastorat i Växjö
stift. 920 inv. — Romansk kyrka;
två processionskrucifix i
Limo-gesemalj från 1100-t. finnas nu i
Stat. hist. mus.
Näver, se Björk.
Näversöm, genombruten
söm-nadsteknik. Namnet syftar på
bruket att under arbetet spänna
tyget över näver.
Nävgäld, enl. Snorre en av
Odin införd skatt till fridens
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
