Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nävitshög ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1187
Nödfallsrätt—Nödvärn
1188
ten vägrar att göra det. Vanl.
plägar N. anges genom att under
1. bredvid trassatens namn
tecknas: ”1 nödfall hos N. N.
(adressaten) för N. N. (adressanten)”.
Nödfallsrätt, se Nöd.
Nödfodermedel, använda vid
foderbrist, kunna utgöras av
barrträdsris, ljung, ren- och
is-landslav, ekollon, hästkastanjer
m. m. Flertalet har ringa
näringsvärde. Under den av världskriget
och 1917 års missväxt orsakade
foderbristen begagnades som N.
även träcellulosa (pappersmassa)
samt halm, som gjorts nästan
fullständigt smältbar genom
behandling med alkalier 1. kalk
(”krafthalm”).
Nödhjälpsarbete, hjälpform
av understöd åt arbetslösa. I
Sverige började man fr. o. m.
1916 anordna N. Sålunda
inrättades ett särskilt organ, statens
sten leveran scent r al med
uppgift att anordna N. för
stenarbetare. N. anordnades vidare av
skogsvårdsstyrelsen i Göteb. 1.
samt av skogssällskapet (en
sammanslutning av kommuner och
enskilda för
skogsvårdsverksam-het o. d.). Sedermera bedrevos
N. i samarbete med
skogssällskapet, men under ledning av
en utav K. M:t utsedd
arbets-direktion, benämnd
Skogs-sällskapets statsarbe-t e n, från 1921 Södra
Sveriges statsarbeten,
förlagd till Göteborg. Under en
direktion, kallad Norrlands
statsarbeten, anordnades
1921 N. i Norrland. Dessa båda
direktioner upphörde 1923—24.
1 juli 1925 utgjorde antalet i
statligt N. placerade 2,015 och i
kommunalt N. 2,047 (vid början av
1922 i runda tal 25,000 resp.
13,000). Jfr Statens
arbetslös het skommi s s ion.
Nödinge, socken i Älvsb. 1.,
jämte Starrkärr och Kilanda
pastorat i Göteborgs stift. 2,635 inv.
Nödmynt, se Mynttecken.
Nödrätt, se Nöd.
Nödsatt gång, se M a s u g n.
Nödvärn, det fall, att någon
till försvar mot 1. avvärjande av
ett angrepp mot angriparen
använder en åtgärd, som under andra
förhållanden skulle vara
rättsstri-dig. De allmänna
förutsättningarna enl. svensk rätt för
nöd-v ä r n s r ä 11 anses vara, att den
handling, mot vilken N. övas,
utgör ett angrepp på något, som
åtnjuter rättsligt skydd, att
angreppet är rättsstridigt och pågående
samt att detsamma ej kan
avvärjas genom något oskadligt medel.
Användes vid N. större våld än
nöden kräver, säges s. k.
nöd-värnsexcess föreligga. En
persons uppgift inför rätta,
att han handlat i N., torde tas
för god, därest den icke anses
vederlagd genom
omständigheterna i målet. Man skiljer mellan
nödvärnsrätt enl. strafflagen 5
kap. 7 § (vid överfall, som
innebär trängande fara, vid inbrott
nattetid och vid motvärn mot
den, som vill sitt värja 1. å bar
gärning återta), i vilka fall
man saklöst har rätt att
använda det våld, som erfordras för
att avvärja angreppet, och
nödvärnsrätt enl. strafflagen 5 kap.
10 § (vid sådana angrepp å
person 1. egendom, som ej kunna
hänföras under det förra lagrummet,
samt vid inbrott, då det ej sker
nattetid), varvid för angreppets
avvärjande får användas nödigt
våld, som emellertid icke får stå i
uppenbart missförhållande till
den skada, som är att befara av
angreppet. — Har man vid
utövande av N. gjort sig skyldig till
straffbar nödvärnsexcess, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
