Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ockelboverken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1221
Ockelboverken—Ockupation
1222
Ockelbo och
Dala—Ockelbo—Norrsundets järnvägar.
Ockelboverken, ett antal
järnbruk i Gävleb. 1. (Vi, Brattfors,
Åbron, Jädraås, Åmot,
Katrine-berg, Svabensverk och Hillevik)
samt Dådran i Kopparb. 1. Av
dessa drivas numera endast Vi
och Jädraås. Äg. Kopparbergs och
Hofors sågverks a. b.
Ocker (etym. besläktad med
växa-, urspr. tillväxt, vinst,
ränta), i allm. varje utnyttjande för
ekonomisk vinning av annans
svaghet, beroende 1. nödställda
belägenhet; särskilt i form av
oskälig ränta vid försträckning
av penningar. I svensk rätt
straffbelägger lag 14 juni 1901 ang.
ocker den, som vid försträckning
1. beviljande av anstånd med
gälds betalning begagnar sig av
någons ”trångmål, oförstånd 1.
lättsinne” till att betinga sig 1.
annan ekonomiska förmåner,
vilka märkbart överstiga, vad som
efter omständigheterna kan anses
utgöra skälig ränta, s. k.
kreditocker, med böter fr. o. m.
25 t. o. m. 1,000 kr. 1. fängelse
i högst 1 år, detta även om
avtalet skenbart gäller annat än
försträckning 1. anstånd med
betalning. Därjämte stadgar 1915
års avtalslag den civilrättsliga
påföljden av O., att om någon
begagnat sig av annans ”trångmål,
oförstånd, lättsinne 1. beroende
ställning” i förhållande till sig
till att ta 1. betinga sig förmåner,
vilka stå i uppenbart
missförhållande till det vederlag, som
erlagts 1. utfästs, 1. för vilka
vederlag icke skall utgå, blir den
sålunda tillkomna rättshandlingen
icke giltig mot den förfördelade.
Frågan om en definitiv
pris-ockerlagstiftning har i Sverige
sedan länge varit aktuell. I ämnet
tillkallade sakkunniga ha 1922
framlagt förslag till lagstiftning
ang. oskälig handelsvinst, vilket
dock ännu icke (1926) föranlett
någon åtgärd.
Ocklusio’n (av lat.
occlu’de-re, innesluta, tillsluta). Fys. I
motsats till adsorption
upptagande av gaser i fasta kroppars,
spec. metallers, inre. Vätgas
ock-luderas av många metaller, spec.
palladium, vilket kan uppta
intill 1,200 ggr sin egen volym
vätgas. Gaser kunna även lösas av
vissa smälta metaller men avges
åter vid stelnandet, varvid
metallen blir full av blåsor. Gaser, som
ockluderas av en metall, kunna
även diffundera genom den. —
Verb: o c k 1 u d e’ r a. — Med.
1. över- och underkäkständernas
inpassning mot varandra. — 2.
Tilltäppning av passagen i ett
rörformigt organ (spec. tarmen).
Ockra (av grek. okro’s,
gul-blek), se Färgämnen sp. 863.
Ocku’lt (lat. occuTtus), hemlig.
Ockulti’sm (jfr Ockult),
hemlig visdom. Renässansfilosofen
Agrippa v. Nettesheim (f. 1486, d.
1535) utgav ett verk med titeln
De occuTta philoso’phia rörande
de ”hemliga vetenskaperna” av
astrologisk, alkemistisk och över
huvud magisk karaktär. I vår tid
har namnet O. särskilt knutits
till en liknande fransk strömning
vid 1800-t :s slut, vilken bl. a.
starkt påverkade Strindberg, men
användes ock ss. beteckning för
företeelser som spiritism och teosofi.
Ockupatio’n (av lat. occupa’re,
ta i besittning),
besittningstagande. 1. I civilrättslig terminologi
ett av de originära laga fången
(se Laga fång),
besittningstagande av herrelöst gods. Fast
egendom kan i Sverige icke vara
föremål för O. K. M:t och kronan
anses äga herrelös sådan. Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
