Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Okulering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1267
Olaus Petri
1268
av de nordiska folkens
samhällsskick och levnadssätt. Verket är
försett med intressanta träsnitt.
O. utarbetade även en för sin tid
utmärkt karta över Norden
(Charrta mari’na).
01a’us Pe’tri, församling i
Örebro (se d. o.).
01a’us Pe’tri (latinisering av
Olof Petersson), benämnd
”mäster Olof”, f. 1493, d. 1552,
Sveriges främste kyrklige
reformator. O. studerade 1516—18 i
Wittenberg och trädde härunder i
personlig förbindelse med Luther
och Melankton. Efter avlagd
magisterexamen blev han
sekreterare hos biskop Mattias i
Strängnäs, 1520 vigd till diakon samt
s. å. lärare vid domskolan. På
denna plats förkunnade han
reformationens nya idéer, vilket
bl. a. väckte biskop Brasks
häftiga ovilja. 1524 förflyttades han
emellertid av Gustav Vasa till
Sthlm ss. sekreterare åt
magistraten. Tillika fick han tillfälle
att ss. predikant vid Storkyrkan
ytterligare arbeta för
reformationen. Detta gjorde han, stundom
under livsfara, med stor fasthet
och oförskräckthet och vann snart
också gehör för de nya idéerna.
1525 bröt han öppet med katolsk
åskådning genom att ingå
giftermål. Vid detta tillfälle skall
mässan för första gången ha hållits
på svenska. O. verkade ss. flitig
författare. Han medverkade vid
N. T:s översättning (1526), ehuru
det är omstritt, huruvida han 1.
Laurentius Andreæ härvid gjort
den viktigaste insatsen. S. å. synes
ett första, numera förlorat
psalmhäfte ha utkommit. I en rad
populära småskrifter, till en början
övers, från tyskan (jfr
Katekes sp. 691), utvecklade O.
under de följande åren
reformationens huvudprinciper (bl, a. Om
Gudz Ordh och Menniskios Bodh
och Stadhgar, 1528). O:s
framställning är klar och
undervisande, med en enkel och
varmhjärtad ton; vid polemik är den till
formen i allm. hovsam men i sak
skarp. På riksdagen i Västerås
1527 disputerade O. med Peder
Galle (se d.o.). Efter kyrkomötet i
Örebro 1529 försåg han den
framväxande reformerade kyrkan med
handbok (se
Kyrkohandbok), postilla (1530) och
mässordning (1531; från O. härrör
bl. a. den ännu brukade
syndabekännelsen: Jag fattig, syndig
människa). 1531—33 var O.
Gustav Vasas kansler. I processen
mot Laurentius Andreae indrogs
även O., vilken genom sin
frimodighet i tal och skrift, särskilt
genom vissa kritiska uttalanden i
sin Svenska krönika, ådragit sig
konungens missnöje. O. ogillade
de hänsynslösa indragningarna
av kyrkans gods och ville åt
kyrkan bevara en viss
självständighet, oförenlig med konungens
principer. Därtill beskylldes han
för att ej ha yppat en
sammansvärjning mot konungen, om
vilken han i bikten fått kännedom.
Liksom sin forne förman dömdes
O. 1540 till döden men benådades
mot synnerligen dryga böter. 1543
blev O. kyrkoherde i Storkyrkan,
men något samarbete med
konungen kom ej vidare i fråga. — O.
verkade ss. författare även på
andra områden än det teologiska.
Ss. stadssekreterare förde han
magistratens protokoll
(Tankebok, utg. 1908—). Dessutom skrev
han en Kommentar till Stadslagen
och de Domare reglor, som ännu
införas i svenska lageditioner som
inledning. O. författade även
dramat Tobiae Comedia (1550) och
bidrog väsentligt till
historieskrivningens utveckling genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
