Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1307 Omdöme 1308
Omdöme (lat. judi’cium), den
tankeakt, varigenom en
föreställning, det logiska subjektet,
bestämmes genom en annan
föreställning, det logiska predikatet, i
en tankeförbindelse, den logiska
kopulan. Dessa tre begrepp kallas
O:s element. Det språkliga
uttrycket för ett O. är i regel en 1.
flera satser, ehuru även ett
enstaka ord elliptiskt, d. v. s.
genom utelämning, kan beteckna ett
O., ss. dä man ropar ”eld” i
stället för ”elden är lös”. En och
samma sats kan även innehålla
flera O., ss. då man säger: ”Alla
gästerna äro komna”, vilket
sammanhänger därmed, att det
logiska subjektet, vilket här är
alla, icke sammanfaller med det
grammatiska, d. v. s. ”gäster”
utan särskild betoning av
fulltaligheten. Ett omdöme framträder
städse med karaktär av
sanningsvärde, och måste därför antingen
vara sant 1. falskt. — Den
historiska utveckling av
omdömes-läran, vilken fullbordades av
Kant, har givit burskap åt fyra
synpunkter vid O:s indelning:
1) Kvaliteten med
affirmativa O. (jorden är rund),
negativa O. (jorden är icke rund)
samt limitativa (jorden är
ickerund), varvid negationen fogas
till predikativet i st. f. till
kopulan som i det negativa O. 2)
Kvantiteten med universella
O. (alla människor äro
organismer), partikulära O. (ndgra
människor äro organismer) samt
singulära O. [denna (enskilda)
människa är en organism]. 3)
Relationen med kategoriska
O. (marken är våt), hypotetiska
O. (om det regnar, så blir marken
våt), disjunktiva O. (marken är
antingen våt l. icke-våt). 4) M o
-daliteten med problematiska
O. (Mars är möjligen bebodd),
assertoriska (säkra) O. (Alars är
verkligen bebodd), apodiktiska
(ovederläggliga) O. (Alars är
nödvändigtvis bebodd). — Om
man av ett O:s sanning 1.
falskhet kan fastslå ett annat O: s
sanning 1. falskhet, sägas de
båda O. stå i omedelbart
förhållande till varandra. Ekvipollens 1.
liktydighet föreligger t. ex.
mellan O., ss. ”triangeln är tresidig”
och ”triangeln är trevinklig” 1.
”en trubbig vinkel är större än
en rät” och ”en rät vinkel är
mindre än en trubbig”. Är av
sådana O. det ena sant, resp, falskt,
så kan detsamma sägas om det
andra. Motsats (jfr d. o.) äger
däremot rum mellan O., då det
ena O:s sanning upphäver det
andras. Motsats mellan två
universella O., av vilka det ena är
affirmativt, det andra negativt,
kallas konträr motsats. Två
sådana O. kunna ej båda vara sanna,
men kunna däremot båda vara
falska (alla människor äro vita,
inga människor äro vita). Två
partikulära O., varav det ena är
affirmativt, det andra negativt,
äro subkonträrt motsatta. Sådana
O. kunna båda vara sanna (några
människor äro vita, några
människor äro icke vita), men
däremot icke båda falska. Vid s. k.
kontradiktorisk motsats, ss.
mellan det universellt affirmativa O.
”alla människor äro organismer”
och det partikulärt negativa
”några människor äro icke
organismer”, är alltid det ena O. falskt,
om det andra är sant, samt det ena
sant, om det andra är falskt.
Förhållandet mellan ett universellt
och ett partikulärt O. av samma
kvalitet, t. ex. ”alla människor
äro dödliga” och ”några
människor äro dödliga”, kallas
sub-alternation. Om det universella
är sant, så gäller detsamma om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
