Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omedvetet själsliv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1311
Omljud—Omnibus
1312
Omnibus. En av postverkets
autopost-diligenser.
återkommer i slutet av varje strof
i en dikt. O. förekommer i den
folkliga dansvisan (se Ballad).
I nyare litteratur har O. främst
använts i arkaiserande dikter, i
sällskapsvisor, revykupletter etc.
Omljud, en särskilt inom de
germanska språken vanlig
företeelse, innebärande förändring av en
vokals kvalitet till likhet med en
mindre tryckstark följande
(re-gressivt O.) 1. föregående
(progressivt O.) vokal L, i vissa fall,
till likhet med en följande
konsonant. Alltefter det ljuds
beskaffenhet, som verkar O., skiljer man på
t. ex. i-, u-, a-, w- omljud 1. på
labial- och palatalomljud (jfr
Labialer och P alat al). Det
omljudsverkande ljudet är
antingen försvunnet i det yngre
språket 1. kvarstår all jämt, ev. i
förändrad gestalt. O. medför vanl.
ej full likhet mellan de båda
ljuden utan blott ett närmande i
artikulation; genom palatal-,
spec. i-omljud bli a, o, u resp, ä, ö
och y, och genom labial-, spec.
M-omljud bli a och i resp, ett
å-Ijud och y. O. har spelat en viktig
roll inom ordbildningen och
ordböjningen. Ex. på O.: fsv. hiarta
blir hjärta, knüti blir knyte, plur.
till fader och bok heter resp, fäder,
böcker, komparativ till ung heter
yngre. I nordiska språk har O.
väsentligen genomförts före 850.
Jfr Nordiska språk sp. 9G9 f.
Omlopp, se Växtföljd.
Omläggningsaffärer 1. p r o
-longatio’nsaffärer, börsaffärer, kombinerade med belåning
av de köpta värdepapperna till
belopp, som föga understiger
kursvärdet (s. k. högbelåning). Vid O.
behöver spekulanten ringa
ekonomiskt underlag men frestas lätt
att ingå på affärer, som överstiga
hans ekonomiska resurser.
O’mnia me’a me’cum po’rto,
lat., ”allt, som tillhör mig, bär j ag
med mig” (se Bias).
O’mnia vi’ncit A’mor, se
Amor vincit omnia.
O’mnibus (lat., ”för alla”),
fordon, som icke löper på räls och
som med regelbundna
passagerar-turer trafikerar bestämda
sträckor i stad 1. på landet. Uppslaget
till omnibustrafik gavs av
fransmannen Pascal, och 1662 gjordes
även i Paris försök med
6—8-sit-siga O. Trafiken pågick till 1678.
Först i början på 1800-t. kom dock
O. till större användning, bl. a. i
Paris 1828, London 1829, Berlin
1837 och Hamburg 1839. I Sthlm
insattes den första O. (för 8
personer) 1835, men trafiken
upphörde snart. Försök upptogos ånyo
1852, dock med otillfredsställande
ekonomiskt resultat. Då
spårvagnarna i slutet av 1870-t. kommo i
bruk, utträngde dessa så
småningom O., i synnerhet efter
spårvägs-driftens elektrifiering (i Sthlm i
början av 1900-t.). I och med
att omnibustrafiken omlades från
hästdrift till motordrift, blev den
åter aktuell. I Sverige infördes
motoriserad omnibustrafik i
Landskrona 1909. I Sthlm
påbörjades trafiken 1919, till en början
dock under ganska oordnade
förhållanden. 15 juni 1923
utfärdades den första Kungl. förordn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
