Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orchis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1359
Ordbildning—Ordbok
1360
även förekommande hos primitiva
folk på skilda håll. Det innebär,
att en tvistefråga 1. rättsfråga
hänskjutes till gudomens
avgörande på så sätt, att ett på förhand
fastställt yttre tecken skall
utvisa avgörandets innebörd. Redan
i uråldriga indiska lagar fanns
föreskrivet ett eldprov, vid vilket
den anklagade skulle bära ett
glödande metallstycke en viss
våglängd. Lämnade den glödande
metallen märken i handen, ansågs
den prövade skyldig. I Norden var
eldprovet under namn av
järn-börd det vanligaste av O. Vanligt
var även vattenprovet, som bestod
däri, att den anklagade
nedstörtades i vattnet och ansågs
skyldig, om han flöt. Kittelprovet
innebar, att man ur en kittel med
kokande vatten 1. olja skulle med
blotta handen uppta ett mynt
e. d. Vid brödprovet fick den
misstänkte svälja en brödbit, över
vilken man läst böner. Fastnade
denna i halsen, ansågs han
skyldig. Bårprovet grundade sig på
föreställningen, att liket av en
mördad blödde, då mördaren
vidrörde detsamma. Nattvardsprovet
innebar, att den anklagade begick
nattvarden under uttalande av
vissa ord, vilka troddes göra
honom sjuk, om han var skyldig.
— Jämte de nu nämnda O.
förekom även tvekamp (envig,
holm-gång), vid vilken kampens
utgång avgjorde skuldfrågan. Hos
vissa folkslag förekom även kamp
mellan djur, ss. tuppar. O. var ett
lagligt bevismedel. Stundom
betjänade man sig av samma prov
för att bekräfta en
överenskommelse 1. styrka ett påstående. O.
uppfattades ej blott som ett den
skyldige fällande prov och en dom
utan även som en rätt för den
oskyldigt anklagade att bevisa sin
oskuld, varav de växlande
beteck
ningarna, ss. bröddom, bårrätt =
resp, bröd- och bårproven. —
Kyrkan förbjöd denna form av
guds-tillit, vilket i Sverige inskärptes
vid kyrkomötet i Skänninge 1248.
O. kommo dock ej alldeles ur
bruk, och ännu vid 1600-t:s
häxprocesser förekom vattenprovet.
Ordbildning, det sätt, varpå
ett 1. flera enskilda ord efter vissa
regler bildas ur en viss rot 1. stam
1. ur ett visst ord. De vanligaste
medlen för O. i indoeuropeiska
språk äro avledning och
sammansättning, stundom båda i
förening (rakryggad, av rak och
rygg). Andra medel äro avljud,
stympning genom ellips,
reduktion 1. sammandragning (rek,
stins), överföring till annan
ordklass med antagande av dennas
kännetecken (det rena varat,
avigan, aviga sidan, t. ex. av
handen ), reduplikation,
accentflyttning (jfr eng. condu’ct leda, och
co’nduct, ledning). Mindre
egentligt räknas till O. den s. k.
rotutvidgningen, varigenom ett element
(rotdeterminativ) lägges till en
enklare byggd rot. — O r d b i 1 d
-ningslära, se Grammatik.
Ordbildningsmetoden, se
Ljudmetoden.
Ordblindhet, se Afasi.
Ordbok 1. lexikon,
alfabetiskt uppställd förteckning över
ordförrådet (1. språkmaterialet) i
ett språk, en språkgrupp, inom
ett visst yrke o. d. 1. över en viss
del av ordförrådet (t. ex. över
främmande ord), för såvitt även
ordens betydelse däri meddelas
(detta i motsats till
ordförteckning, vanl. även till ordlista).
Betydelsen kan anges dels genom
översättning till ett 1. flera andra
språk (jfr Polyglott), dels
genom omskrivande definitioner
1. deskriptioner på samma språk.
I språkvårdande 1. vetenskapligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
